Professor Christopher Gillberg fälldes

På måndagen kom domarna i den uppmärksammade konflikten vid Göteborgs universitet kring forskningsmaterial om damp. Tingsrätten dömer professor Christopher Gillberg för tjänstefel för att han inte lämnade ut materialet.

Tidigare har kammarrätten slagit fast att materialet skulle lämnas ut, men Gillberg har vägrat och hänvisat till sekretessen för de personer som medverkat i hans forskning.

Tingsrättens dom är ytterligare ett steg i en strid om Gillbergs forskningsmaterial, som började när sociologen Eva Kärve och barnläkaren Leif Elinder ifrågasatte och begärde att få ta del av Gillbergs forskning.

Hade utlovat sekretess
Gillberg hävdade att han lovat deltagarna i studien sekretess och det stod han fast vid trots att flera domar i kammarrätten gjorde klart att materialet skulle lämnas ut.

Eftersom domstolsbeslutet trotsades väckte justitieombudsmannen, JO, åtal både mot Gillberg och universitetets rektor och styrelseordförande för tjänstefel.

Tingsrätten menar i sin dom att utlämnandet av handlingarna visserligen var en fråga för rektorn, men att Gillbergs handlande försvårade för de två som ville få ut materialet.

Uppsåtligt tjänstefel
Gillbergs vägran bedöms av tingsrätten därför som ett uppsåtligt tjänstefel och det ger i det här fallet villkorlig dom och dagsböter.

Universitetets rektor döms för tjänstefel eftersom han inte tillräckligt förmått Gillberg att lämna ut materialet, däremot friades styrelseordföranden från åtalet.

Hela den här affären har fått följder för hur forskningsmaterial ska behandlas.

Enligt Johan Munch som är ordförande i Centrala etikprövningsnämnden fungerar den svenska lagstiftningen med offentlighetsprincipen inte tillsammans med den här typen av förbindelser om absolut sekretess.

Löften godkänns inte
Därför godkänner etikprövningsnämnden inte den typen av löften i samband längre.

Professor Martin Ingvar vid Karolinska institutet är en av dem som stöttat Gillbergs resonemang om sekretess i studier. Han säger så här om hur forskare måste lägga upp sitt arbete framöver:

– Man får redan från början rigga sina studier så att all informationshantering sker separat från namnhantering, så får man använda sig av det man kallar avkodad beräkning.

– Det går att göra, det är dyrt och man riskerar fel när man gör det, och det är framförallt svårt att göra när man gör studier över tid på stora kliniska material. Men det går, och det har gjorts förut, och nu får det bli praxis för det är det enda sättet att lösa det på, säger Martin Ingvar.

Clara Osvald
clara.osvald@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista