Två personer i ett möte.
Outbildade tolkar kan orsaka att möten måste tas om, vilket blir kostsamt. Foto: Marcus Ericsson/TT

Svårt hitta tolkar som är utbildade och håller måttet

"Det är ett stort problem"
2:31 min

Kvaliteten bland svenska tolkar är alldeles för låg. Det konstaterar man på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som ofta tar emot klagomål som handlar om tolkar med dåliga språkkunskaper, som lägger in egna åsikter under tolkningen och inte översätter allt som sägs.

– De situationer jag hört talas om har ju varit med möten där flera specialistfunktioner har varit samlande, till exempel för att samtala med en patient. Och sedan kommer det ingen tolk, för att det inte finns någon tolk vid just den tiden, eller så har tolken inte tillräckliga kunskaper. Då måste det här mötet göras om, säger Lotta Dahlerus, utredare på SKL.

Sådana här situationer är både frustrerande och kostsamma, men innebär också en otrygghet för patienten. Samma sak gäller vid domstolar, där förhandlingar fått ställas in på grund av brist på tolk eller för att tolken inte bedömts klara uppgiften.

Bristande etik och professionalism är ett annat ofta återkommande klagomål från kommuner, som råkat ut för tolkar som framfört egna åsikter och inte tolkat vad som sagts.

– Jo, det är ett väldigt stort problem, men det är ju just därför som vi vill att de tolkar som finns ute i samhället, på de här viktiga platserna verkligen ska vara utbildade, att man har en kunskap i etik, hur samhället fungerar och vilken roll man ska ha som tolk, säger Christer Bergqvist, chef för utbildningsavdelningen på Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH.

Auktoriserade tolkar är de mest kvalificerade och för att klara Kammarkollegiets krav för auktorisation måste de sökande klara ett skriftligt och ett muntligt prov. Statistik som Kammarkollegiet tagit fram för Ekot visar att drygt 400 personer anmälde sig till proven för auktorisation vid det senaste provtillfället i våras Hälften dök upp till det skriftliga provet, en tiondel gick vidare till det muntliga provet och 13 personer auktoriserades - alltså drygt 3 procent av de som sökt.

De flesta tolkar arbetar på frilansbasis. Det är först nu, när distanstolkning per telefon blivit vanligare, som fasta tjänster börjat dyka upp. Men med väldigt låga löner. Det här är något som också måste åtgärdas om man vill ha fler och bättre tolkar, anser Bengt Unde, som ansvarar för tolkutbildningen vid Åsa folkhögskola.

– Hur många är villiga att ta ett års studiemedel för att utbilda sig inom ett område där anställningsförhållandena är så dåliga. Det är en granska komplex bild. Det är inte bara att anslå medel till utbildning, utan man måste också få fram folk som är villiga att utbilda sig, säger Bengt Unde.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".