Svenska domare söker sällan hjälp att tolka EU-rätten

2:21 min

Svenska domstolar använder sig sällan av möjligheten att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen, om tolkningen av EU-rätten – en rutin för att skapa enhetlig rättstillämpning inom unionen. 

Det framgår av statistik från EU-domstolen, men bekräftas också i en licentiatavhandling som lagmannen vid Förvaltningsrätten i Göteborg, Anders Hagsgård, skrivit.

– Av statistiken kan man ju se att de länder som varit med längst i EU begär relativt sett fler förhandsavgöranden än de länder som inte varit med lika länge. Så även om Sverige varit med i 20 år tror jag inte att vi har den vana och erfarenhet att begära förhandsavgöranden, som de medlemsstater som var med från första början har, säger lagman Anders Hagsgård.

2014, som är det senaste år som EU-domstolen presenterat detaljsiffror för, var det bara tre av totalt 428 inkomna mål om förhandsavgöranden som kom från svenska domstolar.

Som jämförelse kan nämnas att Belgien, som är ett land av ungefär samma storlek, men som är ett av grundarländerna, begärde förhandsavgörande 23 gånger. I båda fallen är siffrorna representativa för länderna över tid. Sverige brukar ha en handfull fall om året, där man är osäker på tolkning av EU-rätten.

Att begära sådan hjälp från EU-domstolen är både en möjlighet, men ibland också en skyldighet, för domstolarna.

– Alla svenska domstolar får begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen, om man anser att det behövs innan man dömer i det svenska målet. Sedan finns det en skyldighet för de högsta domstolarna, de domstolar som är sista instans, att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen, om det inte är helt klart hur EU-rätten ska tolkas, säger Anders Hagsgård.

Långa handläggningstider hos EU-domstolen, där det kan dröja ett år innan förhandsavgörandet lämnas, kan vara en annan förklaring till att så få domare utnyttjar möjligheten.

Men justitieminister Morgan Johansson (S) anser inte att detta skulle kunna vara ett problem eller att det finns risk för felaktiga tolkningar av EU-rätten. 

– Jag litar fullt och fast på att de svenska domstolarna hanterar detta på ett bra sätt, och behöver de fråga EU-domstolen om vägledning, då gör de det. Man ska heller inte belasta EU-domstolen i onödan, säger han. 

Så du tror inte att risken är att man tror sig veta, fast man egentligen inte vet?

– Nej, och jag har som sagt fullt förtroende för våra domstolars sätt att hantera detta, säger Morgan Johansson.