Ensamma flyktingbarn får starkare skydd

Flyktingbarn som kommer ensamma till Sverige får ett starkare skydd i och med en ny lag som trädde i kraft 1 juli. Barnen kan få en så kallad god man, som får betydligt större ansvar än tidigare, i stort sett likställt med en vårdnadshavares.

Abdi Hanad, folkpartistisk politiker i Umeå Kommun, kom ensam till Sverige när han var 16 år gammal.

– Jag tycker att det är bra att lagen kom, men samtidigt måste man se till att de här gode männen får mer tid att jobba med de här ungdomarna och barnen. Det gäller att ge bra betalt, det är viktigt, och att ställa krav på dem, att de gör jobbet, säger Abdi Hanad.

– Som ny och ung behöver man mycket stöd, säger Abdi Hanad.

En god man har hittills bara haft hand om barnets ekonomi och vissa rättsliga frågor.

Gode män får ökat ansvar
Men från och med halvårsskiftet så får alltså flyktingbarnets gode man ett större ansvar, jämförbart med en vårdnadshavare.

I och med det är det meningen att de ensamkommande flyktingbarnens rättsliga skydd stärkas.

Beslut som vilken skola barnet ska gå i och var barnet ska bo är exempel på  sådana beslut som den gode mannen ska ta, utan att för den skull alltid vara den som sköter den dagliga omvårdnaden.

Barnet kan vara boende hos någon annan. En god man kan också bestämma vem barnet får träffa, och kan stoppa barnet från att följa med främmande personer.

Ett steg i rätt riktning, menar Kristina Swiech, jurist på Rädda Barnen.

– Det kan vara viktigt med tanke på alla de barn som försvinner från migrationsverkets gruppboenden, för om den gode mannen har möjlighet att kontrollera var barnet bor och vilka personer barnet träffar så kan ju det förhindra att sådana situationer uppkommer, säger Kristina Swiech.

Och precis som Abdi Hanad säger Kristina Swiech att det är viktigt att den ekonomiska ersättningen till en god man motsvarar det utökade ansvaret.

– Det kan också på sikt leda till att de gode männen har högre kompetens, att de tar sitt uppdrag verkligen på allvar och får möjlighet att arbeta i den utsträckning som de vill, säger Kristina Swiech.

Anna-Lena Forsberg, Ekot Umeå
anna-lena.forsberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".