Färre avhopp från skolan med mentorer till eleverna

1:40 min

Fler ska ta gymnasieexamen. Regeringen kräver att Skolverket erbjuder skolor insatser som minskar avhoppen. Och det finns modeller som fungerar. Det visar försök med heltidsmentorer som inte undervisar eller sätter betyg utan enbart jobbar elevstödjande.

– Jag tycker att mentorer är en bra tillgång för skolan. Att kunna prata och diskutera med någon som är opartisk när det gäller betyg. Det säger gymnasieeleven Harald Lindberg som går i gymnasiet i Linköping. 

– Det bidrar väl till att jag trivs på skolan, säger kamraten Jesper Larsson.

Var tredje arbetssökande i landet saknar gymnasieexamen, enligt Arbetsförmedlingen, och den siffran har ökat de senaste åren. Nu vill regeringen se att fler tar en gymnasieexamen.

Skolverkets uppdrag är att ta fram så kallat verksamhetsnära insatser till gymnasieskolorna för att förebygga avhopp från utbildningen. Thomas Rotter är enhetschef på Skolverket, där de börjat jobba med uppgiften:

– Och vi har även början på en plan för hur vi ska göra, säger han.

Thomas Rotter säger att man funderar på att vidareutveckla en modell som i dag används för skolor som behöver stöd.

– Där vi helt enkelt väljer ut och erbjuder ett antal skolor med tuffa resultat att vi kommer ut och hjälper till. 

De senaste åren har många av landets kommuner arbetat i olika projekt för att minska avhoppen från gymnasiet. I Linköpings kommunala skolor, och på lantbruksskolan Vretagymnasiet utanför staden, är de flesta av heltidsmentorerna lärare i botten.

De har i dag ett antal – kanske sjuttio, åttio, nittio – elever var att lära känna och stötta under gymnasieåren. Men de har ingen undervisning och sätter inga betyg.

Lärare Annika Gabrielsson och Anna Isaksson arbetar i dag som heltidsmentorer på Vretagymnasiet:

– Vårt mål här är att eleverna ska gå ut med gymnasieexamen och vi gör vad som krävs för att de ska klara av det. Är det då så att det är sociala situationer som ställer till det så går vi in där en del. Vi hänvisar vidare och har samtal och så med eleverna.

– Ibland kommer de själva för att de vill ha någon att prata med. Ibland ser vi att det strular och då söker vi upp dem och försöker fånga upp problemet.

På Vretagymnasiet har de jobbat med heltidsmentorer i tre år. Och under den tiden har andelen elever som tar sin examen ökat och den låg på nästan sex procentenheter över riksgenomsnittet för läsåret 2014-2015, visar Skolverkets siffror. 

– Vi har hamnat över riksgenomsnittet och vi tycker att det är där vi ska vara, säger Vretagymnasiets rektor Elisabeth Bringer Hallberg.

Finns det då inget negativt? Gymnasisten Anton Rydell kommer på åtminstone en sak.

– Det är väl om man själv hamnar i dispyt med mentorn. Man kan inte alltid byta mentor utan det är alltid han som håller koll på dig och det är han som ger information om dig till lärare och sådant, säger han. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista