Kommunerna får ansvar för unga som inte arbetar eller studerar

Sedan 1 juli ställs ökade krav på kommunerna att hålla koll på den grupp av ungdomar under tjugo år, som inte går gymnasiet och inte heller har något jobb. Syftet är att ungdomarna ska ges möjlighet till sysselsättning och inte glömmas bort.

Det finns uppåt 10 000 ungdomar i Sverige under tjugo år som varken studerar eller jobbar. De är ”unga utanför” vilket också är titeln på den statliga utredning som leddes av före detta generaldirektören på ungdomsstyrelsen, Leif Linde.

– Det här är ungdomar som är som ungdomar är i största allmänhet men som har hamnat utanför. De kanske sitter hemma hos föräldrarna och bara tittar på tv. Det kan bero på mobbning, funktionshinder eller man kanske har flyttat med sina föräldrar till andra ställen och aldrig kommit till rätta och där det individuella mötet med skolan inte har fungerat.

Kommunerna är skyldiga ingripa
En ändring i skollagen den första juli gör klart att kommunerna är skyldiga att kontinuerligt ta reda på vad de ungdomar som inte går i gymnasiet gör i stället och söka upp dem.

Motsvarande krav har funnits tidigare, men togs bort i början av 90-talet när gymnasieskolans individuella program infördes. I dag är det därför stora skillnader mellan kommunerna säger Mats Söderberg på Sveriges kommuner och landsting.

– En del har fortsatt att ha en bra kontroll på de här ungdomarna men det har varierat och inte gällt alla kommuner.

Förtidspension alternativet
Syftet med lagändringen är att kommunerna när de väl fångat upp de sysslolösa ungdomarna också ser till att erbjuda dem utbildning eller annan lämplig sysselsättning. Mats Söderberg tror med tiden att kommunerna lyckas med det.

Leif Lindes utredning Unga utanför visar att det finns all anledning att försöka hitta lösningar för dom unga som hamnat vid sidan om.

– Den vanligaste karriärvägen är förtidspension. Vi tittade tio år tillbaka i tiden och det var fler i den här gruppen som gick till förtidspension än till riktigt arbete. Så det är karriärvägen om man inte gör något och då är det en konstant kostnad för samhället och ett kontant utanförskap, säger Leif Linde som lett den statliga utredningen ”Unga utanför” som ligger till grund för lagändringen.

Tobias Sandblad
tobias.sandblad@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".