Enig Riksbank bakom rekordräntan

Det var en enig riksbanksdirektion som beslutade att sänka sin viktigaste styrränta reporäntan med en halv procentenhet vid mötet den 20 juni, visar protokollet som blev offentligt idag.

Någon däremot, frågade kanske ordförande men ingen räckte upp handen och därmed var den kraftiga sänkningen av reporäntan ett faktum. Och därmed blev räntan 1,5 procent och det är rekordlågt.

Det är vice riksbankchef Irma Rosenberg som föredrar inflationsrapporten som ligger till grund för räntebeslutet, och hon påpekade att det råder osäkerhet kring hur stor effekt en räntesänkning får på efterfrågan.

Hushållen ökar redan sin upplåning i snabb takt, men väljer trots det att öka konsumtionen ganska försiktigt.

Företagens investeringar ökar redan kraftigt och tillgången på egen finansiering är god, enligt Rosenberg.

Hon sade också att det är osäkert vilken effekt en räntesänkning kan få på arbetsmarknaden, men menade att övervägande skäl ändå talar för att en sänkning får viss effekt på både efterfrågan och sysselsättning.

Enligt protokollet instämde övriga ledamöter i slutsatserna samt förslaget att sänka reporäntan med 50 punkter, alltså en halv procentenhet.

Ledamöternas argument anonymiseras i protokollet, så ingen utomstående vet vem som sa vad.

En ledamot framhöll att skuldsättningen knappast är något problem för hushållen som helhet och inte heller för bankerna, men det är uppenbart att fler enskilda hushåll kan få betalningsproblem vid en framtida räntehöjning.

Ledamoten påpekade att det inte heller går att bortse från risken att bostadspriserna kan komma att falla ganska märkbart i vissa regioner i samband med en framtida räntehöjning.

Vad gäller konjunkturen i Sverige så är mycket av dämpningen en effekt av att den offentliga konsumtionen utvecklas svagt och den är inte speciellt konjunkturrelaterad, enligt en ledamot som ser skäl att tro på en återgång till god tillväxt de kommande åren.

Ytterligare en ledamot konstaterade att beslutet om räntesänkning inte var självklart, men mot bakgrund av konjunkturförsvagningen och nedrevideringen av inflationsprognosen gick det att motivera en räntesänkning med 0,50 procentenheter. Ledamoten underströk att penningpolitiken endast har ett medel och en ränta att tillgå.

En annan ledamot noterade att den realinkomstökning som har kommit hushållen till del har gått till ökat sparande snarare än ökad konsumtion och det skulle vara ett problem om en räntesänkning leder till att hushållen väljer att spara mer.

Ytterligare en ledamot konstaterade att penningpolitiken inte kan påverka hur hushållen väljer att fördela ökad upplåning mellan sparande och konsumtion.

Direkt efter beslutet att sänka räntan uppstod en diskussion om Riksbanken eventuellt öppnade för ännu en sänkning. Protokollet ger inget stöd för det.

Enligt den information som fanns beslutsdagen är penningpolitiken väl avvägd och reporäntan bör inte sänkas ytterligare, ansåg flera ledamöter.

Tommy Fredriksson
tommy.fredriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".