Finansminister Magdalena Andersson (S) inför budgetdebatten i riksdagen.
Finansminister Magdalena Andersson (S) inför budgetdebatten i riksdagen. Foto: Henrik Montgomery / TT, Micke Grönberg / Sveriges Radio

Tomas Ramberg: Tidens stora frågor passar de rödgröna illa

Så kommenterade Ramberg i Studio Ett
3:52 min

Den rödgröna regeringen arbetar i stark motvind. Tidens stora frågor passar regeringspartierna illa. 

De har svagt stöd i riksdagen och väljarkåren är fortsatt kallsinnig. Regeringens chans att överleva är att utnyttja makten att bestämma statsbudgeten, skriver Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg.

Statsminister Stefan Löfven råkade för en tid sedan tänka högt om att han tyckte det var konstigt att folk inte gillar regeringen bättre när det nu går så bra för Sverige. Och med rent ekonomiska mått mätt har regeringen onekligen flyt. Konjunkturen har blåst starkt i ryggen på S-MP-regeringen, tillväxten gynnar både sysselsättningen och statens inkomster på ett sätt som varje regering gärna vill uppleva och som ofta går att växla över i väljarstöd.

Icke så nu. Verkligheten och trycket från väljarna har tvingat Stefan Löfven att koncentrera sig på frågor han aldrig önskat sig.

Många väljare är pessimistiska om framtiden. Den politiska debatten går inte alls i takt med den rödgröna regeringens dagordning, samtidens trummor dånar av helt andra låtar.

Ändå har regeringen stor makt eftersom den får bestämma landets ekonomiska politik. Detta är ett suveränt maktinstrument som direkt kan påverka väljarnas liv i alla dess aspekter. På ett sätt som inte ens det mest välformulerade oppositionsmanifest klarar.

Regeringens möjlighet att överleva nästa val är alltså att övertyga väljarna i handling. Därför är årets budget extra intressant, den är sannolikt sista möjligheten att göra tydlig skillnad under den här mandatperioden. När de lägger budget nästa gång är det redan dags för valår.

Sett i det ljuset kan man konstatera att regeringen inte tror på att överraska väljarna. De följer en finanspolitiskt försiktig kurs och lyssnar inte till lockropen från de som vill se storslagna reformer och investeringsprogram. I stället fyller de på där de tycker att det behövs, skjuter till när behoven ökar i kommuner och myndigheter. Budgetens mest reklamerade utgiftsökning på 10 miljarder till kommuner och landsting försvaras av finansministern med ett defensivt argument: annars hade många blivit uppsagda.

Av den önskelista regeringen tillträdde med 2014 återstår framför allt skolan och en del miljöåtgärder. Men inte heller där görs satsningar i jordbävningsklass.

De beslut som fått väljarkåren i gungning har i stället varit de regeringen helst ville slippa. Framför allt flyktingpolitiken med den dramatiska tvärniten förra hösten.

Frågor som fortfarande dominerar debatten och ockuperar betydande delar av dagens budgetutrymme.

Hittills har regeringen alltså inte lyckats använda sin budgetmakt för att vända väljarkårens stämningsläge. Att döma av dagens reaktioner är det tveksamt om den budgetpropositionen för 2017 kan ändra på den bilden.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".