Estland kan bli utan president

2:27 min

Estland befinner sig i ett historiskt politiskt läge då landet inte lyckas utse någon ny president att efterträda avgående Toomas Hendrik Ilves som suttit maxtiden två mandatperioder på posten. 

I lördagens slutomgång i valet fick ingen kandidat majoritet. Avgörandet läggs nu åter på Estlands parlament. Och det är bråttom. Om två veckor löper Toomas Hendrik Ilves mandat ut.

Det såg ut att bli ett historiskt på val på ett sätt. Den första kvinnan på presidentposten. Men istället blev det historiskt på ett helt annat sätt. Ingen på presidentposten. Varken kvinna eller man.

För första gången sen självständigheten 1991 har Estland misslyckats med att utse ny president genom den valprocedur som grundlagen föreskriver. Den favorittippade tidigare utrikesministern Marina Kaljurand fick överraskande nobben av majoriteten elektorer på lördagen.

Desto fler röstade istället på en outsider, den politiskt helt oerfarne juristen Allar Jõks som ställt upp som oberoende kandidat och som tros ha samlat proteströster från regionpolitiker trötta på kohandlande partieliter i Tallinn. Men inte heller Jõks fick den majoritet som krävdes.

Istället skrevs en tomma stolars och blanka valsedlars historia i Estland. Några elektorer dök inte upp alls. Tiotals lät bli att kryssa i någon kandidat. Nu går avgörandet tillbaka till parlamentet som inom en vecka måste lösa kandidatkrisen och börja om från början. En ny omröstning är satt till den 3 oktober.

 – Det är ett systemhaveri. Det kan inte få fungera såhär, sade det regerande Reformpartiets kandidat Siim Kallas, tidigare bland annat EU-kommissionär och premiärminister när jag och andra journalister följde honom ut ur lokalerna. Under eftermiddagen hade han verkat säker på att bli landets nästa president. Nu drar han sig istället ur, sade han.

 Marina Kaljurand ville inte svara på om eller hur skulle gå vidare.

 - Jag behöver vila och tänka. Sen kommer jag bestämma vad jag ska göra, sade Kaljurand.

 Fick estländarna själva bestämma i direktval tror många att hon skulle ha goda chanser. Men också att det är svårt att veta säkert.

 Presidenten i Estland har formellt liten politisk makt. Men det rådande utrikes- och säkerhetspolitiska läget kring Östersjön sätter fokus på de baltiska länderna i en rad internationella sammanhang, där just presidenten ofta är den som företräder landet.

Toomas Hendrik Ilves varken kan eller vill fortsätta göra det. Därför är jakten på hans ersättare ett allt mer akut problem.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista