Genusperspektiv viktigt i kampen mot extremism

2:50 min

Det finns betydande skillnader mellan könen när det gäller varför man ansluter sig till våldsbejakande extremistiska rörelser. I tre olika rapporter har forskare tittat närmare på hur könsroller skapas i höger, vänster, respektive islamistiska extremistmiljöer.

Genom att inkludera ett genusperspektiv hoppas Myndigheten för ungdoms och civilsamhällsfrågor, som beställt rapporterna, att öka förståelsen om varför ungdomar ansluter sig till våldsbejakande extremism.

Exempelvis kan man bättre förstå de dragningskrafter som finns i propagandan, enligt Evin Ismail som är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och som skrivit rapporten om våldsbejakande islamistisk extremism.

– I propagandan använder man sig av genuskonstruktioner, och då kan man också använda sig av den kunskapen i det förebyggande arbetet, säger hon.

I propagandan som sprids av organisationer som Islamiska staten framställs ofta männen som hypermaskulina; de har skägg, de ser starka ut och de har makt.

I IS videor framhålls också en broderlig gemenskap och en glorifiering av vapen och våld, en slags jihadmaskulinitet, som Evin Ismail kallar det

Även om kvinnor framställs som traditionellt feminina har också de en aktiv roll, ibland som moralpoliser eller som vårdpersonal. Den aspekten skiljer Islamiska statens propaganda från till exempel al-Qaidas, eftersom IS riktar sig mot kvinnor från bland annat Europa, förklarar Evin Ismail.

– Jag tror att det är en strategi som är anpassat till västerländska rekryter. Kvinnorna har agens och självständighet, förklarar hon.

Könsrollerna inom den högerextrema miljön liknar på många sätt den inom den våldsbejakande islamistiska extremismen. Bland annat för att tydliga könsroller inte bara accepteras, utan också uppmuntras.

Bland annat betonas det kvinnliga moderskapet berättar Ov Cristian Norocel som skrivit rapporten om högerextremism.

– Den manliga krigaren är högt ett uppskattat maskulinitetsideal inom dessa miljöer och motsvarigheten är en slags underordnat moderskap för kvinnan. Så allt baseras inom en väldigt snäv och väldigt konservativ syn på hur relationen mellan de två könen ska spelas ut, säger Ov Cristian Norocel.

Även om definierande könsroller finns inom de vänsterextrema rörelserna skiljer sig vänsterextremismen såtillvida att den aktivt ifrågasätter könsrollerna inom miljön, även om den inte alltid lyckas förändra dem.

Rapportförfattaren Evin Ismail menar att genusaspekten är viktig att ha med sig, till exempel i klassrummen.

– Det är ju bra överlag att ha diskussioner om genuskonstruktioner bland till exempel tonåringar och försöka nå ut till eleverna om olika demokratiska alternativ, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista