Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Studenter studerar i biblioteket på Stockholms universitet.
Foto: Bertil Ericson/TT.

Ny rapport: Var fjärde professor är kvinna

Universitetskanslern: För långsam förändring
2:13 min

Andelen kvinnliga professorer är fortsatt låg på landets universitet och högskolor. Trots att nästan hälften av forskare och lärare är kvinnor var bara en fjärdedel av professorerna det 2015. Det visar en rapport från Universitetskanslerämbetet som presenteras i dag.

En som valde att byta högskola därför att hon såg att möjligheterna för henne som kvinna att avancera var för dåliga, är ekonomiforskaren Anna Tyllström.

– Jag gjorde en avvägning, berättar hon. Jag frågade mig: Hur många framgångsrika kvinnor finns det i mitt fält? Inte så många. Hur mår de få kvinnor som finns? De verkar inte må så bra.

Anna Tyllström kom fram till att de få kvinnor som verkade i hennes fält hade det kämpigt: de hade färre doktorander och mindre forskningsanslag. 

– För mig var det ett medvetet val. Jag sökte mig till en miljö där det verkade vara mer gynnsamt för kvinnor att verka, säger Anna Tyllström. 

Hon lämnade Handelshögskolan i Stockholm och doktorerade istället vid Uppsala universitet. I dag är hon forskare där och vid institutet för framtidsstudier.

Trots att fler kvinnor än män har påbörjat högskolestudier tre år efter gymnasieexamen, och kvinnor utgjorde nästan hälften, 45 procent, av all forskande och undervisande personal på högskolorna under förra året, är alltså de kvinnliga professorerna bara 25 procent.

År 2005 var andelen 17 procent, vilket innebär en ökning med åtta procentenheter på tio år. Det är för långsamt, tycker Annika Pontén som är tillförordnad myndighetschef på Universitetskanslerämbetet.

– Man behöver göra mer. Man behöver verkligen titta över förutsättningarna och normerna i alla led och på alla nivåer, säger hon.

Närmast en hälften-hälften-rekrytering av manliga och kvinnliga professorer kommer humaniora och lantbruksvetenskap, med 37 respektive 32 procent kvinnliga professorer. Lägst andel har Naturvetenskap och teknik.

Så vad beror slagsidan på? Både Annika Pontén och Anna Tyllström talar bland annat om forskning som visat att ansökningar om forskningsmedel behandlas olika. 

– Har en kvinna exempelvis publicerat sig med många andra kan hon bedömas som osjälvständig. Om en man har publicerat sig med många andra säger man att han har ett bra nätverk, säger Anna Tyllström.

Hon menar att det är mekanismer som kan vara svåra att sätta fingret på, men som är väl så viktiga.

– I den miljö jag var tidigare var över nittio procent av professorerna män. Och det fortsatte att vara så. Det är klart att det påverkar mina val; vilken typ av forskning jag gör, var jag gör den och med vem, säger ekonomiforskaren Anna Tyllström.

Relaterat

Mer om Utbildning & skola

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".