Familjer med apatiska barn ska prioriteras

Ärenden som rör familjer med apatiska flyktingbarn kommer nu att prioriteras. Det säger man på fredagen vid Migrationsverket efter att regeringen på torsdagen beslutade att en trettonårig apatisk pojke från Uzbekistan kommer att få stanna.

Ärendet var överlämnat från utlänningsnämnden för ett vägledande beslut av regeringen och kommer att påverka möjligheten att få stanna för fler barn som visar så kallat uppgivenhetssymptom.

– Vi måste så snart vi fått beslutet i fulltext, vilket vi inte hade fått sent i går kväll, att analysera detta beslut skyndsamt, med anvisningar till vår verksamhet. Sedan kommer också i dessa anvisningar framgå att ärenden som rör barn ska tas med prioritet, säger Anna Wessel, verksamhetsområdeschef på Migrationsverket.

Hur påverkar det här barnens möjlighet att få stanna i landet?

– Det kan vi inte uttala oss om förrän vi noggrant och skyndsamt har analyserat beslutet, säger hon.

På torsdagen kom alltså regeringen med ett beslut som kan förändra framtiden för ett 80-tal familjer med apatiska barn som väntar på besked från utlänningsnämnden om de får stanna i Sverige.

Utlänningsnämnden krävde i slutet av april vägledning från regeringen om barn med så kallat uppgivenhetssymtom och överlämnade ett ärende med en sjuk 13-årig pojke från Uzbekistan för beslut.

Problemet större
Bakgrunden var en kartläggning som visat att problemet med apatiska barn var större än vad som tidigare var känt.

Myndigheten vill ha kompletterande uttalanden vad gäller möjligheten att bevilja uppehållstillstånd på grund av ett vårdbehov.

Chansen att få stanna för familjer som redan fått avslag har också ökat, säger Anna Wessel.

Efter beslutet på torsdagen ska man inte bara titta på vilka skyddsbehov familjen och barnet har, utan också på hur en avvisning skulle påverka ett apatiskt barns sjukdom.

Socialstyrelsen har också ålagts att ta fram rekommendationer över hur barn med uppgivenhetssymptom ska vårdas.

Den första november ska det vara klart.

Problem med sjukvården
Göran Bodegård, som barnöverläkare i Stockholm ser fram mot riktlinjerna men han varnar för att sjukvården inte är redo för att ta hand om de här barnen.

– Problemet är att erfarenheterna hos doktorer och psykologer i landet är väldigt varierande, säger Göran Bodegård.

Peter Johansson
peter.johansson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista