Dödsmisshandel väcker liv i civilkuragedebatten

Kristdemokraterna föreslog nyligen att det bör lagstiftas om civilkurage, att det borde vara straffbart att inte ingripa när man bevittnar ett brott som begås. Civilkuragedebatten aktualiseras av en mordrättegång som inleds på tisdagen.

Tre män står åtalade för att ha sparkat en 29-årig man till döds bara för att han sagt åt dem att inte urinera i en trappuppgång.

Misshandlades till döds
Sent en kväll i maj på Kungsgatan i Stockholm. Tre unga män urinerar i en trapp.

En 29-årig man som passerar uppmanar dem att uppsöka en toalett. Männen blir provocerade och det hela övergår snabbt i handgemäng.

29-åringen flyr och jagas längs Kungsgatan, men blir upphunnen och misshandlas så svårt att han avlider.

Så ser i korthet åklagare Ann Marie Bergströms scenario ut.

Den tekniska bevisningen har inte gett särskilt mycket, mer än att ett halssmycke tillhörandes en av de åtalade hittades på mordplatsen.

Stort antal vittnen
Men det finns ett stort antal vittnen och de åtalade har pekats ut i flera vittneskonfrontationer.

Men bortom det rent juridiska sätter denna rättegång också ljuset på diskussionerna om att lagstifta fram civilkurage.

Det skulle i praktiken innebära att man tvingar folk att gripa in, trots att det skulle kunna innebära en fara för dem.

Frågan är långt ifrån ny.

Paralleller till Lindomefallet
Det uppmärksammade Lindomefallet 1989, där två mordåtalade som båda befunnit sig på mordplatsen, den ene aktiv den andre passiv, helt gick fria efter att ha pekat ut varandra.

Det ledde 1996 fram till en offentlig utredning som under rubriken ”Underlåtenhet att bistå nödställd” bland annat innehöll förslaget om att lagstifta för att få brottsvittnen att ingripa eller åtminstone ringa polisen.

Lagstiftning inte en framkomlig väg
När förslaget hamnade på regeringens bord år 2000 ansågs dock inte lagstiftning som en framkomlig väg.

Visserligen tyckte regeringen att det fanns ett värde i att i lag fastslå att enskilda inte får vara hur likgiltiga som helst inför en situation där någon svävar i livsfara, men att det redan fanns en del tvingande paragrafer, så att nackdelarna med en skärpning av lagen övervägde fördelarna.

Håkan Widman
hakan.widman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".