Chile tar sista steget mot demokrati

I Chile är nu äntligen övergången till demokrati fullbordad. Det sa landets president Ricardo Lagos sedan kongressen röstat igenom en rad reformer av den författning som militären drev igenom för 25 år sedan.

När chilenarna efter 17 år av militärdiktatur, år 1990 äntligen kunde välja en civil president var det bara det första steget på väg mot demokrati. Fortfarande var det militärens författning som gällde. Den var i sin tur skriven sa att den nästan var omöjlig att förändra.

Överens efter lång förhandling
Men nu efter 15 år av förhandlingar har regeringskoalitionen och oppositionen slutligen kommit överens om ett antal reformer.

Därmed, menar president Ricardo Lagos, har också övergången till demokrati fullbordats. De knopar som hållit Chile fastsurrat vid diktaturen kan nu äntligen lösas upp.

Militärmakten underordnas den civila
Vad det konkret innebar är att alla parlamentsledamöter i fortsättningen kommer att väljas. Fram tills nu har nästan en fjärdedel av den chilenska senaten bestått av ickevalda senatorer.

Presidenten kommer i fortsättningen att kunna avskeda och tillsatta de högsta militära cheferna. Det nationella försvarsrådet, som domineras av militärer, förlorar sin självständighet och förvandlas till ett rådgivande organ åt presidenten.

Med andra ord: den militära makten underordnas den civila även i Chile.

Slutligen förkortas presidentens mandattid från sex till fyra år.

Viktigaste reformen kvarstår
Även om det rör sig om viktiga förändringar för att normalisera den chilenska demokratin, menar många att den viktigaste reformen av alla fortfarande återstår, nämligen den som har att göra med valsystemet.

Det nuvarande systemet ger de stora blocken politiskt monopol, medan alla minoritetsröster effektivt utestängs från den politiska scenen.

Så länge det fortsätter är det många chilenare som, till skillnad mot president Ricardo Lagos, menar att övergången till demokrati ännu inte är fullbordad.

Lars Palmgren, Santiago
lars.palmgren@sr.se