Skylten utanför SOS Alarms huvudkontor på Humlegårdsgatan i Stockholm. Rättegången mot sjuksköterskan beräknas pågå i tre dagar. Foto: Janerik Henriksson / Scanpix

Ökat samtalstryck på SOS Alarm

"Det är väldigt, väldigt allvarligt"
2:17 min

Antalet nödsamtal till SOS Alarm fortsätter att öka. Samtidigt tar det längre tid innan samtalen besvaras. Hittills i år har samtalen ökat med drygt 115 000 jämfört med motsvarande period i fjol.

En orsak är allmänhetens sänkta tröskel för att ringa larmnumret 112. Det säger Helena Söderblom, presschef vid SOS Alarm.

– Vi har en ökande befolkning, vi har en ökande andel äldre. Men den nya generationen av äldre är också mer benägen att ringa 112. Tidigare kanske man snarare i första hand ringde sina barn.

Runt tre miljoner samtal beräknas SOS Alarm ta emot i år. Av dem är cirka en miljon icke nödsamtal som exempelvis busringningar. De har blivit färre, medan samtalen med hjälpbehov sedan i fjol ökat med runt 350 stycken dagligen.

Det följer en långsiktig trend i spåren av växande befolkning, fler äldre och lägre tröskel för att ringa. En utmaning för SOS Alarm samtidigt som samtalen i många fall blir svårare att hantera, säger Helena Söderblom.

– Det kan handla om en språkutmaning. Vi tar emot samtal på svenska och engelska och behöver vi ytterligare hjälp kopplar vi in en tolk i ett trepartssamtal. Och det har vi gjort i ungefär 6 000 fall hittills i år. Och det är över 60 språk som vi tolkat till.

SOS Alarm har under många år brutit mot alarmeringsavtalet som kräver en medelsvarstid på högst åtta sekunder. Något radioprogrammet Kaliber rapporterade om i höstas. Hittills i år är svarstiden i snitt 15 sekunder. Det är samtidigt en ökning från i fjol, och det är trots en genomförd omorganisation med syftet att korta tiderna. 

Avtalsbrotten kritiseras av Jan Wisén, biträdande avdelningschef vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som har tillsynsansvaret över avtalet.

– Det är naturligtvis väldigt, väldigt allvarligt att svarstiderna är betydligt längre än de ska vara enligt avtalet mellan staten och SOS alarm. Vi tittar också på bemanning och kompetensen. Det är en viktig del att de operatörer som tar emot de här samtalen har erforderlig kompetens. Och där har också varit en problematik att det varit relativt hög personalomsättning under ett antal år nu inom alarmeringstjänsten.

Själva grundproblemet för det halvstatliga SOS Alarm är brist på pengar säger Helena Söderblom.

– För själva 112 verksamheten har vi 180 miljoner per år och det är en ganska stor underfinansiering. Vi saknar ungefär 70 miljoner. Vi skulle behöva bli fler operatörer. Vi jobbar med ungefär samma antal operatörer idag som för tio år sedan.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".