Hatbrott missas ofta av polisen

Uppdaterad 17:20
Allt fler så kallade hatbrott anmäls i Sverige. Mest ökar brotten mot homosexuella. Och trots att polisen har blivit bättre på att hantera hatbrott är det fortfarande vanligt att de missar dem.

– Du har till exempel killen som blir nedslagen och kommer till polisen och berättar att han blivit misshandlad och att han är bög. Sedan kommer polisanmälan och då står det ”man misshandlade annan man”, säger Annelie Svensson, kurator och projektledare på RFSL:s brottsofferjour.

– Man har helt utlämnat att killen var homosexuell och att motivet var hans sexuella läggning, fortsätter hon.

Händer det att brottsoffret inte talar om att det är ett hatbrott?

– Det händer ganska ofta också. Man vill inte berätta att man blev utsatt på grund av sin sexuella läggning.

Varför det?

– Oftast av rädsla för att man ska få ett dåligt bemötande.

Vad kan polisen som tar emot anmälan göra för att få reda på om det är ett hatbrott eller inte?

– Det enklaste sättet och så som man jobbar till exempel i Australien och USA det är att man ställer frågan ”Vet du om det finns några speciella skäl till att den här personen slog ner dig?”.

Utöver brott motiverade av en fientlig attityd mot homosexuella kategoriseras också brott som är motiverade av en fientlig inställning mot ras, etnicitet eller religion som hatbrott.

År 2003 anmäldes 3 914 hatbrott. Sex av tio hatbrott har främlingsfientligt motiv. De utgör den största gruppen anmälda hatbrott.

Christer Nyberg vid polishögskolan håller med Anneli Svensson om att polisen ibland inte uppfattar när det är frågan om ett hatbrott, men tror att medvetenheten har ökat.

– Ja, dels kan det ju vara så att hatbrotten har ökat, men det kan också vara en positiv faktor att det upptäcks mer hatbrott både av poliser och andra. Det är naturligtvis negativt att det har blivit fler hatbrott, men att de har ökat kan också bero på att vi har blivit bättre på att upptäcka dem.

När det gäller hatbrott mot homosexuella har det gjorts betydande utbildningsinsatser, enligt Eva Brännmark, chef för lagföringssektionen på polisenheten vid rikspolisstyrelsen. Hon tycker att det är oacceptabelt när hatbrotten inte uppmärksammas.

– Det är en av de saker som vi har försökt att åtgärda. Man ska vara klar över att om man inte klarar att identifiera rasism, främlingsfientlighet och homofobiska brott vid anmälningstillfället så går man miste om möjligheten att identifiera brotten.

Men om anmälaren tydligt säger att de upplever att det handlar om ett hatbrott men det sedan inte hamnar i polisrapporten?

– Det ska hamna i polisrapporten. Allt annat är förödande, skulle jag vilja påstå.

Håkan Widman
hakan.widman@sr.se

Sabina Kuutti
sabina.kuutti@sr.se