Irak vill ha ekonomisk hjälp

Irak behöver omkring 460 miljarder kronor i hjälp från utlandet för att få landet något så när på fötter igen. Pengarna är inte minst ett viktigt bidrag till terrorbekämpningen.

Det var budskapet från den irakiska regeringens företrädare då de mötte tänkbara bidragsgivare under ett tvådagarsmöte i Jordanien.

Det är tredje gången sedan Saddam Husseinregimens fall som de så kallade givarländerna möts för att diskutera biståndet till Irak.

Av utlovade 250 miljarder kronor har Irak hittills bara fått knappt en femtedel, klagade landets planminister Barham Salih under mötet i Jordanien. Och de pengarna har inte räckt.

Eländiga förhållanden
Så mer än två år efter krigets slut lever många irakier fortfarande under eländiga förhållanden. El, vatten och avlopp fungerar dåligt eller inte alls.

Sjukvården är hårt pressad, inte minst av alla skadade i terrorattacker. Undervisningssystemet kämpar med stora svårigheter.

Iraks viktiga inkomstkälla, oljeexporten, utsätts ständigt för sabotage och kan inte alls ge de inkomster landet så väl behöver.

Livsluft
Den här trista situationen är livsluften och en utmärkt rekryteringsgrund för dom motståndsgrupper som med sina blodiga attentat gör var dag osäker för irakierna.

Så därför: Om el, vatten, avlopp, sjukvård och annan samhällsservice börjar fungera igen skulle det slå undan benen för de som vill stoppa den demokratiska utvecklingen i landet. Men för att klara det behöver Irak stor hjälp utifrån.

Löften
Nu kommer löften från 25 länder, bland annat EU-länderna, att hjälpa till och Världsbanken har lovat ett lån på omkring fyra miljarder kronor.

Bidragsgivarnas förhoppning är att pengarna verkligen går till de nödvändiga åtgärderna, och att de inte försvinner i stora byråkratiska svarta hål eller i ren korruption, vilket hittills har varit ett stort problem i Irak.

Christer Fridén, Amman
christer.friden@sr.se