Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

"Trump påverkar säkerhetsanalysen i Sverige"

Publicerat fredag 6 januari 2017 kl 06.00
Ser oroande utveckling för Rysslands grannländer
(2:05 min)
Delad bild: Donald Trump och kamouflerade militärer i skogen.
Sedan valet av Donald Trump som USA:s president har debatten kring hur mycket Sverige ska lägga på försvaret ökat. Foto: Evan Vucci/AP/TT, Yvonne Åsell/SvD/TT

Det är naturligt att svenska försvarspolitiker just nu talar ännu mer än tidigare om höjda försvarsanslag, menar säkerhetspolitiska experter som Ekot talat med.

Inte minst Donald Trumps uttalanden om att Natoländerna behöver satsa mer på försvaret och hans positiva ton mot Ryssland påverkar säkerhetsanalysen, menar säkerhetspolitiska forskaren Gunilla Herolf.

I går kväll gick Moderaterna ut med att partiet vill satsa 8,5 miljarder extra på försvaret under nuvarande inriktningsperiod, något som man motiverade med det försämrade världsläget. 

Kristdemokraterna vill höja anslagen redan i år och Centerpartiet vill höja med ungefär 25 procent från 2021.

Gunilla Herolf menar att sådana förslag är naturliga.

– Det är en väldig press på alla Natoländer och även på de länder som inte tillhör Nato. Den pressen borde vara ännu högre än på Natoländerna. Så jag förstår om alla partier och även regeringen reagerar på den här nya situationen, säger Gunilla Herolf.

På söndag inleds Folk och försvar i Sälen med politiker, militärer och säkerhetsanknutna organisationer på plats. Sedan valet av Donald Trump som USA:s president har debatten kring hur mycket Sverige ska lägga på försvaret ökat – och den lär fortsätta i Sälen.

Sverige räknar uttryckligen med hjälp från andra om vi skulle drabbas av ett angrepp och har förstärkt samarbetet med USA.

Om Trump då är mer positiv till Ryssland och dessutom vill räkna på om Sverige betalat tillräckligt, ökar risken för att hjälpen uteblir.

Och Sverige är inte ensamt om att befinna sig i den situationen, menar Gunilla Herolf:

– Inget europeiskt land kan försvara sig självt. Vi är ju alla i den situationen att vi tittar mot USA. Vi tittar och tänker på konsekvenserna av ett USA som inte längre kommer vara det som det har varit för oss.

Vad gäller Ryssland har landet dubblerat försvarsbudgeten mellan 2005 och 2015.

Med annekteringen av Krim 2014 har landet ritat om gränser i Europa och har dessutom på slutet valt att med våld nå politiska mål i Syrien.

Sammantaget innebär det också en mer oroande utveckling för Rysslands grannländer den senaste tiden, menar Gudrun Persson, Rysslandsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Inte minst då Ryssland också har andra tydliga mål.

– Man vill ha en ny, internationell säkerhetsordning där några få stormakter bestämmer och delar in världen i sina respektive intressesfärer. Det här påverkar ju direkt mindre länder i det ryska närområdet, säger Gudrun Persson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".