En grupp barn står bakom taggtråd i koncentrationslägret Auschwitz, strax efter att lägret befriades 1945. Foto: Scanpix.
Från koncentrationslägret Auschwitz.

Förintelsen förminskas på flera håll

2:04 min

I dag är det Internationella minnesdagen för förintelsens offer, men många av de personer som kommit till Sverige de senaste åren är från länder där den officiella politiken har varit att förtiga eller förringa förintelsen.

Att förintelsen förringas är något som borde uppmärksammas mer, anser Somar Al Naher, ledarskribent på Aftonbladet, som själv är från Syrien.

– Många människor har varit utsatta för en grov propaganda. Och det måste man ta tag i. Det måste man hjälpa människor att göra upp med. Med de här konspirationsteorierna som man har matats med.

Många länder i Mellanöstern och Nordafrika styrs av regimer som ser Israel som sin fiende, säger Somar Al Naher, och där kritiken mot Israel ofta övergår i antisemitisk propaganda och konspirationsteorier. Det här avspeglar sig också i synen på förintelsen, fortsätter hon. Och eftersom media ofta är statligt styrd är det svårt för människor att skaffa sig oberoende information.

Enligt en global attitydundersökning från 2014 är också antisemitismen speciellt utbredd i Mellanöstern och Nordafrika.

Eqbal Elwan är från Irak men bor i Sverige, och hon säger att hon inte vet någonting alls om förintelsen.

– Jag vet inte vad som hände, det var antagligen innan jag föddes, säger hon.

Ghos från Algeriet säger att han hört talas om förintelsen.

– Men jag såg den inte med egna ögon, fortsätter han. Jag vet inte om det är sant eller falskt.

Hossain Sheiban är docent i histora vid Stockholms universitet. Han säger att det är viktigt att informera om förintelsen, men att man ska akta sig för att peka ut speciella grupper.

- Man måste informera allmänt om förintelsen, inte enbart vissa flyktinggrupper eller invandrargrupper. Man ska inte peka ut en grupp i förväg, utan att de har sagt eller gjort någonting.

Svante Weyler, som är orförande för kommittén mot antisemitism, påpekar att man inte vet så mycket om hur attityderna i Sverige. Det är viktigt att man inte möter fördomar med fördomar, säger han. Det är upplysning som gäller:

– Det gäller att se väldigt nyktert på den här saken. Och det gäller, tycker jag, att hysa tilltro till våra institutioner, till våra tidningar, till mediernas förmåga att hantera det här.

– Det har vi lyckats med förut, så varför skulle vi inte lyckas med det när det gäller de nyanlända, som kommer från länder där antisemitismen är mycket starkare?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista