Dödligt våld kvar på hög nivå

3:05 min

Det dödliga våldet i Sverige fortsätter att ligga på en hög nivå. Under förra året handlar det om 110 fall, enligt en preliminär sammanställning som gjorts vid polisens Nationella operativa avdelning (NOA).

Sammanställningen har gjorts av kriminologen Mikael Rying vid NOA. Han har gått igenom alla polisanmälningar om dödligt våld som kom in under förra året och ser en tydlig orsak till att det skett en ökning de senaste åren.

– I stor utsträckning beror det på de så kallade gängskjutningarna med dödlig utgång som har ökat kraftigt de senaste två åren. De ligger på i genomsnitt 30 sådana här mord per år 2015 och 2016. Om man jämför med början på 90-talet låg det på fyra sådana här fall per år. Sen har det varit en kontinuerlig svag ökning som man kan säga exploderat de senaste åren, säger han.

Mikael Rying har sedan många år tillbaka följt utvecklingen när det gäller dödligt våld i Sverige.

Ett problem när det gäller polisanmälda fall av mord, dråp och dödlig misshandel är att många av fallen senare visar sig ha en annan förklaring än just dödligt våld. Därför går han igenom polisutredningar och följer även fallen fram till en eventuell dom.

De senaste två åren ligger siffrorna högre än vanligt - runt 110 fall per år. Siffran kan jämföras med ett snitt på drygt 80 per år under de fem åren innan dess, enligt Mikael Ryings sammanställningar. 

Ökningen av dödsskjutningar i kriminella miljöer är oväntad, säger han.

– Det är klart att den här kraftiga ökningen de senaste två åren är överraskande, och det är oroväckande. Det verkar som ribban för att skjuta ihjäl folk i de här sammanhangen har sänkts betydligt.

Det dödliga våldet mellan kriminella grupperingar är framför allt koncentrerat till storstäderna. Under förra året resulterade det i tio dödsoffer i Stockholm, nio i Malmö och sex i Göteborg.

Den senaste tiden har Malmö varit överrepresenterat i statistiken och för polisen där har det inneburit en stor belastning.

– I början på en sådan här utredning så skulle jag säga att det krävs 20-25 personer för att kunna besätta alla nyckelpositioner som behövs i en sådan här utredning, säger Mikael Rying och fortsätter:

– Om man då får ett stort antal i en stad på kort tid, då är det klart att det blir väldigt ansträngt. Nu hör ju en del av de här fallen ihop, men har man då inte tillräckligt mycket resurser att utreda det här kan det bli svårt att se de här kopplingarna omedelbart, annars skulle det kanske kunna hjälpa till att klara upp de här fallen.

Skjutningar i kriminella miljöer sker ofta utomhus och kopplingen mellan offer och förövare kan vara lösare än i andra fall av dödligt våld. Det gör fallen svåra att klara upp.

Ofta är polisen också beroende av vittnen som inte vill eller vågar berätta vad som hänt.

Samtidigt som dödsskjutningar i kriminella miljöer ökat, så har uppklarningen av just sådana fall minskat. I början av 90-talet klarades 80 procent av fallen upp, men de senaste åren har siffran legat runt en tredjedel, enligt Mikael Rying.

– Det dödliga våldet är ju en av de minsta brottskategorierna i Sverige, men det är ju den allvarligaste. Om det ökar, om man inte klarar upp dem i önskad utsträckning, så skapar det en känsla av otrygghet bland många människor, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista