Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Många vill återvinna elektronik – men få gör det

"Vi ser att det finns ett glapp mellan attityd och beteende"
2:17 min
Batterier och klockor återanvänds.
1 av 3
Foto: Adam Ihse/TT
Micaela Westerberg, kommunikationsansvarig Batteriåtervinningen
2 av 3
Micaela Westerberg, kommunikationsansvarig på Batteriåtervinningen, menar att elprodukter innehåller viktiga naturresurser som bör återvinnas. Foto: Kajsa Olsson/Sveriges Radio
Martin Seeger, vd för El-kretsen
3 av 3
Martin Seeger, vd för El-kretsen, berättar att en stor del av den mindre elektroniken, som exempelvis mobiltelefoner, inte återvinns. Foto: Kajsa Olsson/Sveriges Radio

Nästan hela Sveriges befolkning tycker att det är viktigt att återvinna batterier och elektronik. Det visar en ny Sifo-undersökning. Men ändå blir en stor del av vårt elektronikavfall liggande hemma.

– Det sitter metaller i de här produkterna som kan återanvändas igen och igen, men det kan ju bara göras när de kommit in till återvinningen. Vi ser att det finns ett glapp mellan attityd och beteende. Svenskarna förvarar sex kg elektronik per hushåll, säger Micaela Westerberg, kommunikationsansvarig för Batteriåtervinningen.

Den nya Sifo-undersökning som Batteriåtervinningen beställt visar att drygt 96 procent av befolkningen tycker att det är viktigt att återvinna batterier och elektronik.

Batterier är den avfallssort som svenska folket tycker är allra viktigast att återvinna, följt av el- eller batteridrivna produkter och plast. Men mycket av vår gamla elektronik blir alltså liggande hemma.

– Vanliga batterier är lätt, för det kan man ju ofta lämna i en vanlig återvinningsstation. Elskrot och färgrester och sådant, då känns det som att man gärna ska ha bil. Men jag skulle önska kanske att det även var lättare att lämna den typen av skrot där man bor, säger Lotti Billengren på återvinningscentralen Roslagstulls återbruk.

I oktober 2015 kom en ny lag som skulle tvinga elektronikbutiker att ta emot elavfall vid köp av en ny elprodukt. Men för mindre elektronik, som mobiltelefoner och små köksapparater, är insamlingskvoten låg. Knappt en fjärdedel av småelektroniken som säljs samlas in och återvinns.

En stor del av elektroniken blir liggande hemma, men en del hamnar också i hushållssoporna. Varje år hamnar totalt 5 000 – 6 000 ton batterier och farligt avfall i soporna. Martin Seeger som är vd på det nationella insamlingssystemet El-kretsen, förklarar vilka risker det medför.

– En del av elektroniken och vissa batterier innehåller miljöfarliga ämnen som naturligtvis inte ska spridas okontrollerat. Men framförallt är det ett resursslöseri att produkterna inte kommer till återvinning, att metaller och annat inte kan återföras till kretsloppet, säger Martin Seeger.

Moa Billsjö som Ekot träffar på en elektronikbutik i Stockholm, säger så här om återvinning av elektronik och batterier.

– Det kan ju ta lite tid, men sen när man väl gör det så samlar man ihop det mesta man har hemma. Det är ju bättre om vi gör det, och fixar vår planet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".