Krigsförbrytare kan slinka igenom

2:03 min

Kvalitén i Migrationsverkets asylutredningar brister. Ett område som brister är hur man utreder om personer begått krigsbrott eller andra brott mot mänskligheten. P1:s granskande program Kaliber har gått igenom Migrationsverkets egna kvalitetsrapporter som visar att relevanta frågor inte ställts under utredningsintervjuer.

– Vi har inte vad vi vet haft så väldigt många sådana fall, säger Rebecca Thorburn Stern, docent i juridik på Uppsala Universitet.

– Så jag kan tänka mig att det finns en viss ovana hos utredare att hantera den frågan när sådana indikationer kommer upp.

Om det under asylutredningen finns indikationer på att en person kan ha begått krigsbrott eller andra brott mot mänskligheten ska det utredas av Migrationsverket.

Har man begått den här typen av brott har man som huvudprincip inte rätt till uppehållstillstånd i Sverige.

Juridiskt talar man om exklusion eller uteslutning.

Men i Migrationsverkets nationella kvalitetsrapport konstateras att bara i hälften av de fall där det funnit anledning att ställa frågor om detta har det gjorts.

Kaliber har också gått igenom tolv kvalitetsrapporter som gjorts på lokala asylenheter och i dessa hittar vi flera exempel på brister.

"Sökande har genomgått vapenträning hos IS. Inte utrett."

"Sökande har varit i det militära i Eritrea och deltagit i strid. Sökande har även uppgett att hen arbetat som vakt vid fängelser, det hade varit befogat att ställa frågor om detta."

Fredrik Beijer är rättschef på Migrationsverket och han är inte nöjd med resultatet.

– Det ser vi ganska allvarligt på för vi har under 2016 medvetet satsat på exklusionspecialister. Så det är vi förstås inte nöjda med och det där måste vi jobba med ännu mer tydligen, säger Fredrik Beijer.

Vet ni hur många som kan ha fått uppehållstillstånd men som inte borde fått det på grund av att de begått brott mot mänskligheten eller krigsbrott?

– Det går inta att säga. I normalfallet när man har en indikation på att någon kan ha begått ett krigsbrott, så visar det sig när man går igenom ärendet noga att det inte har gjort det eller att det inte går att bevisa. Så det är jättesvårt att säga.

– Spekulera vill jag inte göra. Men vi är absolut inte nöjda med resultatet, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.