Analys: Suck av lättnad för västeuropeiska ledare

2:20 min

Västeuropeiska ledare har välkomnat valresultatet i Nederländerna med en kollektiv suck av lättnad. Utfallet av ett val de såg som en politisk temperaturmätare tolkas i en rad huvudstäder som ett bakslag för högerpopulismen i Västeuropa.

Kommentarerna och gratulationerna är varianter på samma tema: att det nederländska folket, som utrikesminister Margot Wallström (S) uttryckte det, har valt bort populismen.

Valet sågs som ett test på stödet för nationalistiska och EU-kritiska partier i kölvattnet efter Donald Trumps seger i USA och britternas brexit – och inför de kommande valen i Frankrike och Tyskland.

En stor framgång för den islamfientlige och EU-kritiske Geert Wilders skulle kunnat blåsa extra vind i de politiska seglen för Nationella Frontens Marine Le Pen inför det franska presidentvalet, och för tyska AfD inför valet där i september.

Men valet blev inte det genombrott som Geert Wilders och hans ideologiska allierade i bland annat Frankrike och Tyskland hade hoppats på. De hade uttalat hoppats på en dominoeffekt efter brexit och Trumps seger.

Och det var knappast en tillfällighet att de valde dagen efter Trumps presidentinstallation i januari för sitt första offentliga ledarmöte, i tyska Koblenz. Där samlades Geert Wilders, Marine le Pen, AfDs ledare Fauke Petry och ledaren för italienska Lega Nord, Matteo Salvini för att visa upp en enad front inför årets europeiska val – och förutspå en "ostoppbar" politisk dominoeffekt.

I Bryssel och i västeuropeiska regeringskanslier tolkar man valresultatet i Nederländerna som ett bakslag för de hittills växande högerpopulistiska och anti-etablissemangsströmningarna i Europa.

Och många vill se det som ett tecken på att de politiska vindarna i Europa har börjat vända. Ett antal europeiska politiker från de etablerade partierna åt både höger och vänster har varit ute och sagt att Nederländerna visar att den nationalistiska högerpopulismen har peakat nu i Västeuropa.

De pekar också på Österrikes presidentval i december, där det högerpopulistiska FPÖs presidentkandidat förlorade.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista