Fängelseskylt.
1 av 2
Kriminalvårdens skylt utanför anstalten i Mariefred. Foto: Jessica Gow/TT
Kenneth Gustafsson är anstaltschef på Kumla. Fotograf Maja Lagercrantz/SR
2 av 2
Kenneth Gustafsson är anstaltschef på Kumla. Fotograf Maja Lagercrantz/SR Foto: Maja Lagercrantz/Sveriges Radio.

20 våldsbejakande extremister - fängelser utbildar personalen

2:05 min

För att förhindra att fångar radikaliseras på landets fängelser utbildas nu personalen i frågor om våldsbejakande extremism.

– Totalt sett har vi ett tjugotal individer som vi bedömer har både avsikt och förmåga att påverka andra intagna i negativ, våldsbejakande inriktning, säger Kriminalvårdens ställföreträdande säkerhetsdirektör Niklas Bellström.

– Och utöver det här tjugotalet följer vi även ett större antal individer som sympatiserar med eller annars bedöms vara sårbara för våldsbejakande extremistiska budskap, säger han också.

För två år sedan fick Kriminalvården i uppdrag av regeringen att stärka arbetet mot våldsbejakande extremism på fängelserna.

Nu har myndigheten presenterade en rad åtgärder, bland annat har man börjat utbilda personalen om radikalisering, man har ökat kontrollen av de själavårdare som rör sig på anstalterna och man har gjort en kunskapsöversikt och tagit lärdom av hur man arbetat i andra länder.

Kriminalvården bedömer att risken för att fångar radikaliseras är mindre i Sverige än i t ex Belgien och Frankrike eftersom de sitter i mindre grupper här och det finns mer personal som arbetar nära de intagna.

De flesta terroristdömda sitter eller har suttit bakom den sju meter höga muren på Kumlaanstalten.

– Man har alltid ganska bra överblick över vad som pågår i grupperna och det är ganska svårt för eventuella agitatorer att nå fram i en så liten grupp, säger Kumlaanstaltens chef Kenneth Gustafsson.

– Och försöker de sig på det så märker vi det ganska snabbt och går då in och försöker korrigera. Ofta försöker vi efter samtal flytta en sådan här individ till en grupp där vi bedömer att han har mindre påverkan, tillägger han.

Kriminalvårdens arbete mot radikalisering riktar in sig både på våldsbejakande islamism och vänster- och högerextremism. Men man försöker inte påverka de intagnas åsikter, det är bara det våldsamma beteendet som de försöker ändra.

– Begreppet avradikalisering tyder ju på att man ska ändra uppfattning hos en människa men det vi gör är att vi ändrar våldsbeteendet, helt enkelt, säger Niklas Bellström, Kriminalvårdens ställföreträdande säkerhetsdirektör.  

Läs Kriminalvårdens redovisning från maj 2017

Läs Kriminalvårdens kartläggning från 2016

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista