Många landsting går utanför sina ramavtal och direktupphandlar hyrpersonal.
Många landsting går utanför sina ramavtal och direktupphandlar hyrpersonal. Foto: Bertil Ericson / TT.

Landstingen direktupphandlar hyrpersonal för miljonbelopp

2:01 min

Flera av Sveriges landsting går utanför sina ramavtal och direktupphandlar hyrpersonal inom vården. Detta innebär högre kostnader och kan bryta mot lagen.

– Om direktupphandlingar görs och det sker under en väldigt lång tid kan man ifrågasätta om det följer lagen om offentlig upphandling, säger Leif Nordqvist, analytiker på Konkurrensverket, som granskar myndigheters upphandlingar.

Att direktupphandla en tjänst innebär att man frångår lagens krav på annonsering och öppen konkurrens. Det betyder i många fall att man köper in tjänsten snabbare men till ett högre pris.

Ekot har varit i kontakt med åtta av de tio landsting i Sverige som under förra året la mest pengar på hyrpersonal i förhållande till sin totala kostnad för personal inom hälso- och sjukvården.

Rundringningen visar att direktupphandlingar av hyrpersonal är mer regel än undantag i flera fall och i fem av de tillfrågade landstingen stod direktupphandlade tjänster för mer än hälften av de kostnader som man la på hyrpersonal.

Landstingen i Västernorrland, Jämtland och Västerbotten saknar dessutom ramavtal för 2017 och har under hela det här året i princip bara direktupphandlat sin hyrpersonal.

För alla de åtta landstingen handlar det om mångmiljonbelopp vilket är betydligt mer än man får direktupphandla för per år. I Västernorrland, Kalmar och Jämtland låg direktupphandlingar bakom mer än 75 procent av kostnaderna för hyrpersonal.

– Vi har haft avtal med ett antal leverantörer som inte har kunnat leverera den efterfrågade kapaciteten så vi har varit tvingade att gå utanför avtal för patientsäkerhetens skull, säger Jesper Zetterström, upphandlingschef i Kalmar.

Konkurrensverket granskade landstingens upphandlingar av hyrläkare inom primärvården 2015 och kom fram till att de många direktupphandlingarna är ett strukturellt och nationellt problem.

Myndigheten skrev i samband med det en rapport som bland annat skulle belysa fenomenet och att ge landstingen råd om hur de skulle kunna arbeta för mer hållbara avtal med leverantörerna. Ett sådant råd var att fokusera mindre på priset och mer på leveranssäkerheten.

Leif Nordqvist ser inga stora förändringar sedan rapporten skrevs och menar att Konkurrensverket inte är främmande för att närma sig frågan igen.

– Om det fortsätter så är det inte uteslutet att vi öppnar nya ärenden, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista