Betyg till vänster, klassrum med elever till höger.
Forskarna har tittat på skillnader i studieresultat mellan utrikes och inrikes födda elever och konstaterar att gapet har ökat stadigt sedan slutet av 1980-talet. Foto: TT

Stora resultatfall i skolan för utrikesfödda elever

"Eleverna får mindre tid att klara skolan"
1:38 min

Andelen skolelever som anlänt till Sverige efter sju års ålder och uppnått godkända skolresultat har fallit kraftigt de senaste sexton åren. De försämrade resultaten beror framför allt på att gruppen barn som anlänt efter skolstartsålder blivit äldre.

- Att komma till Sverige i en högre ålder innebär rent mekaniskt att eleven får mindre tid att klara skolan. Eleven blir mindre exponerad för det Svenska skolsystemet. Det är väl huvudförklaringen till att det ser ut som det gör, säger Hans Grönqvist, docent i nationalekonomi vid Uppsala Universitet.

Studien, som ligger till grund för resultaten, publiceras av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi och visar att studieresultaten för barn som anlänt till Sverige efter skolstartsålder försämrats markant. 1998 klarade 70 procent av barnen som anlänt till Sverige efter sju års ålder godkända slutbetyg i årskurs nio. 2014 hade andelen sjunkit till 50 procent.

Studien visar att barn och ungdomar födda i Afrika samt ensamkommande flyktingbarn löper en högre risk att inte klara skolan än andra grupper av utrikes födda.

– Om vi tar de ensamkommande så är genomsnittsåldern vid ankomst nästan tolv år och det kan man jämföra med åtta och ett halvt år för utrikes födda som helhet. Samma sak gäller för barn födda i Afrika, genomsnittsåldern där är betydligt högre än för övriga grupper, säger Hans Grönqvist.

Forskarna har också tittat på skillnader i studieresultat mellan utrikes och inrikes födda elever och konstaterar att gapet har ökat stadigt sedan slutet av 1980-talet. Strax över 90 procent av alla inrikes födda elever uppnår gymnasiebehörighet medan motsvarande siffra för utrikes födda elever är cirka 65 procent. Ankomstålder och ursprung förklarar delvis skillnaderna men föräldrarnas socioekonomiska situation är alltjämt den viktigaste faktorn för studieresultaten.

– Om utrikes och inrikes födda skulle ha föräldrar med samma utbildningsnivå, samma sysselsättningsnivå, samma årsinkomster och bodde i samma bostadsområden skulle i princip inget av det här gapet finnas kvar, säger Hans Grönqvist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".