Utredare vill tillåta mer fjärrundervisning

2:01 min

Skolor bör i undantagsfall kunna köpa in uppåt en fjärdedel av undervisningen via webbkamera. Det är ett av förslagen från en statlig utredare i dag.

– Vi föreslår att man ska kunna använda fjärrundervisning i fler ämnen, dels på gymnasieskolan men även i grundskolans årskurs sju till nio, säger utredaren Eva Durhan, som också vill att yngre barn ska kunna fjärrundervisas på försök.

– Men utgångspunkten är alltid att det ska vara närundervisning, så det är inte på något sätt att vi släpper allting fritt.

Fjärrundervisning innebär att elever undervisas i realtid, men geografiskt åtskilt, till exempel via webbkamera. Detta är i dag bara tillåtet vad gäller modersmålsundervisning och samiska.

Men där det är svårt att rekrytera lärare, eller där elevgrupperna är små, borde det vara tillåtet att från andra skolhuvudmän köpa in fjärrundervisning i alla ämnen, utom praktisk-estetiska, enligt den 600-sidiga utredningen. Dock bara från och med högstadiet och till maximalt en fjärdedel av lektionerna.

Lärarnas riksförbund är försiktigt positiva till mer fjärrundervisning där det behövs, men starkt kritiska till tanken om att den ska kunna köpas och säljas.

– Det finns positiva saker med fjärrundervisningen, men det måste drivas under kontrollerade former. Och när det gäller just entreprenadformen så är vi skeptiska därför att vi har dåliga erfarenheter av det, säger förbundsordförande Åsa Fahlén.

– Lärarna får ofta dåliga villkor och det drabbar i slutändan eleverna, så vi skulle hellre se att staten tar ett utökat ansvar för detta.

Lärarförbundet är än mer skeptiska, och varnar för vad de kallar en experimentverkstad från desperata politiker för att hantera lärarbristen.

Skolornas företrädare – Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Friskolornas riksförbund – tycker tvärtom att utredaren inte kommer med tillräckligt långtgående förslag.

– Man kan tillåta fjärrundervisning även för yngre elever, till exempel när det gäller huvudmän som har många glesbygdsskolor och har svårt att hitta kvalificerade och legitimerade lärare, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef för utbildning och arbetsmarknad på SKL.

Vad är det mer ni invänder mot i utredningen?

– Ja, till exempel att man inte kan använda möjligheten till entreprenad inom den egna kommunen, att man inte kan köpa av varandra på det sättet.

Förutom fjärrundervisning behandlar utredningen även bland annat distansundervisning. Det betecknas som undervisning där eleverna är skilda från läraren inte bara i rum utan också i tid.

Distansundervisning är i dag bara tillåtet via Torsås gymnasieskola, genom "förmodligen gammal tradition" och ett tillfälligt regeringsbeslut.

– Det gäller framför allt barn med lång skolfrånvaro, som av olika skäl inte förmår delta i normal skolundervisning, säger utredaren Eva Durhan, som bedömer att Torsås i dag har omkring 500-600 distanselever.

Utredningen föreslår att Skolinspektionen får ansvaret att godkänna och avslå ansökningar om att få bedriva distansundervisning och att särskilda skäl ska krävas.

– Jag säger att ideologiska och religiösa skäl ska inte gälla. Utgångspunkten är att svenska elever i Sverige går i svensk skola där riksdag och regering sagt att det också är ett ställe för socialisering och värdegrundsskapande, säger Durhan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista