Bildkollage med en man och ett bostadshus
Tomas Persson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Foto: Kjell Nyholm/Strålsäkerhetsmyndigheten/TT

Myndigheters arbete mot radon eftersatt

2:21 min

De senaste åren har svenska myndigheters arbete mot radon hamnat i skymundan och nedprioriterats, det uppger flera källor för Ekot. Men nu håller en nationell handlingsplan mot radon på att tas fram.

– En svårighet är att radon inbegriper många olika myndigheter. Det gäller ju att se till att det arbetet koordineras och där finns väl utrymme för förbättringar, säger Tomas Persson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Vi tänker försöka se till att det blir förbättrad koordination och Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår att det är vi som ska vara samordnande myndighet och då samarbeta med andra myndigheter.

Radon finns i berggrunden, i byggmaterial, i bostäder och på arbetsplatser och i dricksvatten. Olika myndigheter är ansvariga för olika ansvarsområden. I bostäder är det fastighetsägaren som ansvarar för att mäta och åtgärda problem med för höga halter, men det är kommunen som ska se till att det görs.

– Det det finns redan ett lagstöd för att de går ut till fastighetsägare och kontrollerar om det finns uppgifter om radon, och om det inte finns kan de begära in det. Men det är klart att kommunerna har mycket olika saker att sköta och det varierar hur mycket resurser de lägger på denna fråga, säger Tomas Persson.

I den nya handlingsplanen för radon som ska vara klar i februari tittar man bland annat på hur man kan få kommunerna att jobba mer likvärdigt med frågor om tillsyn. Men framförallt handlar det om att förbättra informationen.

– Troligtvis kommer vi rekommendera en radonkampanj. Men det är viktigt också att det inte blir en punktinsats utan vi vill ha ett kontinuerligt arbete med information så frågan inte faller undan som den gjort på senare år.

Tidigare har Ekot berättat att färre villaägare genomför radonsanering efter att bidraget för det togs bort 2014. I arbetet med de nya riktlinjerna tittar man på frågan om ett återinförande av bidraget.

– Vi kommer diskutera frågan och vi är inte klara med var vi hamnar. Det är inte helt lätt att utvärdera vilken effekt det haft. Men det är klart att i princip har det en positiv effekt om det finns en styrning, ett bidrag för att göra en åtgärd.

500 personer beräknas drabbas av lungcancer varje år på grund av radon i bostäder.

– Eftersom det är en allvarlig hälsofara om man är utsatt för höga värden är det klart att man bör åtgärda det som enskild husägare och fastighetsägare. Det är relativt enkelt att mäta, det finns bra åtgärder för att sänka nivåer och genom att höja medvetenheten hoppas vi att det ska komma igång mer aktivitet på det här området, säger Tomas Persson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista