Bildkollage med män på en presskonferens och en annan man på en presskonferens
1 av 3
ÖB Micael Bydén välkomnar tillskottet till försvarsbudgeten som Försvarsminister Peter Hultqvist (S), Daniel Bäckström (C) Anders Schröder (MP) och Hans Wallmark (M) presenterade på en pressträff. Foto: TT
soldater och fyra män på väg till pressträff.
2 av 3
försvarsminister Peter Hultqvist (S), Anders Schröder (MP), Hans Wallmark (M) och Daniel Bäckström (C) presenterar ny försvarsuppgörelse. Foto: Fredrik Sandberg/TT och Henrik Montgomery/TT.
En kvinna intervjuas.
3 av 3
Ebba Busch Thor står fast vid beslutet att lämna förhandlingarna. Foto: Fredrik Furtenbach/Sveriges Radio.

Överenskommelse om drygt åtta miljarder till försvaret

Överbefälhavaren välkomnar tillskott – men vill se djupare analys
2:01 min

Regeringen är överens med Moderaterna och Centerpartiet om att utöka försvarsbudgeten med 8,1 miljarder kronor på tre år. ÖB Micael Bydén välkomnar tillskottet men menar att det krävs en djupare analys för att avgöra om försvarets behov uppfylls.

Mellan 2018 och 2020 kommer 2,7 miljarder kronor per år att tillföras försvarsbudgeten. 1,3 miljarder kommer att gå till det civila försvaret och resten, 6,8 miljarder till det militära försvaret, det meddelade försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en presskonferens på måndagen.

Han presenterade 14 punkter som överenskommelsen gäller (se faktaruta). Det handlar bland annat om satsningar på utbildning, ny utrustning och ett särskilt pilotprojekt.

Peter Hultqvist menar att överenskommelsen är en signal om politisk stabilitet och en viktig signal till omvärlden.

– Vi måste öka den militära förmågan, kopplat till ett försämrat säkerhetsläge över tid, säger han till Ekot efter presskonferensen.

Varför är det här ett klokare sätt att använda pengar än på exempelvis välfärd?

– Varje tid har sina problem. Vi behöver mer resurser till skolan och vården och det avsätts sådana resurser. Men vi behöver också bygga upp Försvarsmakten, med tanke på hur omvärlden ser ut, säger han.

Moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark sade på presskonferensen att utgångspunkten i förhandlingarna alltid har varit vad som är bäst för Sverige och det svenska försvaret.

– Alternativet till att medverka är att det inte blir några pengar alls eller lägre summor och det är något som varit viktigt för oss när vi har varit med i förhandlingarna, säger Wallmark.

Överbefälhavare Micael Bydén skriver på Försvarsmaktens hemsida att han ser positivt på det ekonomiska tillskottet och att det leder till en ökad försvarsförmåga. Men han påpekar också att det nu krävs tid för analys för att kunna bedöma i vilken omfattning den nya försvarsuppgörelsen fyller försvarets behov.

Daniel Bäckström, Centerpartiets försvarspolitiske talesperson, poängterar att dagens överenskommelse kommer öka den operativa förmågan fram till 2020.

– Men också lägga grunden för nästa försvarsbeslut som kommer börja från 2021, säger han.

Bäckström menar att den nuvarande och framtida personalförsörjning är viktig.

– Överenskommelsen satsar därför mer på officersutbildningar. Vi ökar också utbildningsplatser i grundutbildningen inför 2020, säger han.

Jakob Westberg försvarsexpert på Försvarshögskolan, säger att dagens överenskommelse är i linje med det som försvaret har bett om.

– Det handlar om att realisera den inriktning på försvaret som man beslutade om i 2015 års försvarsbeslut, säger han till Ekot.

Det som är nytt här är att man också vill öka volymen inom försvaret, därav satsningen på officersutbildningarna och sedan med målet att ta in fler värnpliktiga efter 2020, menar Westberg.

Liberalerna deltog inte i förhandlingarna med regeringen och partiets försvarspolitiska talesperson, Allan Widman, säger nu att han är positiv till överenskommelsen men att det behövs mer.

– Det är inte mer pengar än att precis täcka de hål som redan finns, säger han till Ekot.

Kristdemokraterna valde i måndags att lämna förhandlingarna. Ett beslut som partiledare Ebba Busch Thor står fast vid.

– Vi har haft ett låst läge i förhandlingarna över hela sommaren och det är uppenbart att vårt beslut att lämna har haft den effekten att trycka upp budet med några miljarder, säger hon.

Ebba Busch Thor kritiserar också försvarsminister Peter Hultqvist för att försöka "hålla nere" anslagen till försvaret.

– Försvarsministern representerar ju regeringen så det här är ju till sist Stefan Löfvens bud, och det man har bestämt med finansministern, och det är uppenbart att det är för lågt, säger hon.

14 delar i uppgörelsen

1. Medel till ökad förbandsverksamhet, övningsverksamhet och beredskap.

2. Mer resurser till underhåll och vidmakthållande.

3. Utökad anskaffning av förnödenheter och mängdmateriel.

4. Sambands- och ledningsmateriel till arméförband.

5. Ledningssystem till marinen.

6. Inköp av lastbilar, terrängfordon och specialfordon.

7. Vidmakthållande av luftburen sensorförmåga.

8. Utökat antal platser på officersutbildningen.

9. Inköp av ammunition.

10. Ökning av antalet kontinuerligt tjänstgörande soldater, sjömän och befäl de närmaste åren.

11. Utökning av antalet soldater som grundutbildas 2020.

12. Medel har avsatts för att snarast fullfölja anskaffningen av ett nytt luftvärnssystem.

13. Ökad och intensifierad satsning på totalförsvaret. Resurser riktas till kommuner, landsting, länsstyrelser och bevakningsansvariga myndigheter.

14. Särskilt pilotprojekt om samverkan och organisation inom totalförsvaret ska genomföras på Gotland 2018 till 2020.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".