Gustav Fridolin. Foto: Anders Wiklund/TT
Utbildningsminister Gustav Fridolin vill se ett större inflytande från kommuner när friskolor etableras. Foto: Anders Wiklund/TT

Fridolin vill se nya åtgärder för fler nyanlända i friskolor

"Större möjlighet för kommuner att påverka var friskolor etablerar sig"
2:33 min

Terminsstarten kommer att visa vilka effekter kvotsystemet för nyanlända till friskolor får på antagningen. Men redan nu öppnar Gustav Fridolin för fler åtgärder.

Förra året genomförde regeringen en lagändring med stöd från Alliansen. Den nya lagen gav fristående skolor rätt att ta emot nyanlända enligt en särskild kvot.

Fem procent av skolans elever kan tas in vid sidan om det ordinarie kösystemet, om de är nyanlända i Sverige. Kvoten är inte tvingande, utan det är upp till varje skola att avgöra om man ska tillämpa den eller inte.

Lagändringen motiverades med att fler skolor skulle vara med och ta ansvar efter det stora flyktingmottagandet 2015. Dessutom menade man att elever som nyligen anlänt till Sverige inte fått samma möjlighet att ställa sig i kö till en fristående skola.

Men än så länge har lagändringen inte fått någon större effekt. Under förra läsåret var andelen nyanlända elever fortsatt mycket högre i kommunala skolor jämfört med friskolor, det handlar om 9 respektive 3 procent enligt Skolverket.

– Det visar att det inte är det enda vi kan göra. Sedan är det för tidigt att göra en full utvärdering. Den här nya lagstiftningen har drivits igenom rekordsnabbt. Den började gälla under föregående läsår, så den stora prövningen kommer ju vid intaget nu och under de kommande åren, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (Mp).

Academedia är Sveriges största utbildningsföretag och driver cirka 80 grundskolor. Av deras elever är bara 1,5 procent nyanlända. 

– Det är naturligtvis alldeles för lite. och det beror ju i huvudsak på att eleverna och föräldrarna inte vet att alternativet att välja friskola finns. Vi har ju kontaktat alla kommuner där vi har skolor och sagt att vi gärna hjälper till. Det är många kommuner som har reagerat positivt, men vi får väldigt lite frågor, säger Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på Academedia.

En annan förklaring till den låga andelen nyanlända i friskolor är boendesegregationen, vilket bland annat Sveriges kommuner och landsting framhållit.

Det håller Paula Hammerskog med om, men hon säger att det inte handlar om att man undviker områden med många nyanlända.

– När det gäller just nyanlända så finns de ofta på lite mindre orter, och då ganska många på ett ställe, där det då inte finns friskolor. Och det är ju inte riktigt så enkelt att vi kan etablera en friskola där på några månader och öppna den. Jag menar, tillståndsprocessen innan vi kommer i gång tar upp till två år. Och sedan måste ju behovet också vara långsiktigt, säger Paula Hammerskog.

Men utbildningsminister Gustav Fridolin tycker att friskolornas etablering är problematisk och vill därför ge ett större inflytande till kommunerna.

– Jag och regeringen skulle ju gärna vilja att kommuner hade större möjligheter att påverka var vinstdrivande friskolor etablerar sig, om de alls ska finnas. Vi har låtit ta fram ett utredningsförslag som handlar just om kommuners inflytande vid nyetablering av vinstdrivande friskolor.

– Jag tycker att det känns väldigt rimligt att när en sådan etablering ska ske ska man göra det i samarbete med kommunen, så att det inte blir så det har blivit i en del områden i dag, att etablering av friskolor spär på segregation, säger Gustav Fridolin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".