Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Åklagare misstänker penningtvätt i Allra

Publicerat tisdag 22 augusti 2017 kl 08.22
Allras bolag i Dubai i centrum för utredningen
(1:51 min)
Allra
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Ägarna i det hårt kritiserade företaget Allra tar hem 70 miljoner kronor från bolaget. Det kan vara penningtvätt, säger kammaråklagare Thomas Hertz.

– Det kan mycket väl vara fråga om penningtvättsbrott om det är fråga om samma pengar som ursprungligen kommer från ett brott, säger kammaråklagare Thomas Hertz på Ekobrottsmyndigheten.

Och det du undersöker, det är om det här är pengar som ursprungligen kommer från ett brott?

– Det gör jag.

Så det ena förutsätter det andra så att säga, om pengarna kommer från ett brott, då är även den här utdelningen brottslig?

– Ja, säger Thomas Hertz.

Sedan tidigare undersöker kammaråklagare Thomas Hertz om de ansvariga i Allra har gjort sig skyldiga till bedrägeri eller trolöshet mot huvudman.

Allra var tidigare med i premiepensionssystemet och enligt Pensionsmyndigheten har bolagets ägare berikat sig själva på spararnas bekostnad.

Nyligen uppmärksammade nyhetsbrevet Pensionsnyheterna att en extra stämma i Allra har beslutat att bolaget ska dela ut drygt 70 miljoner kronor till ägarna.

Kammaråklagare Thomas Hertz misstänker att det är pengar som Allra har tjänat genom brott.

Om den misstanken stämmer är också beslutet att dela ut de 70 miljonerna till ägarna ett brott.

I centrum för utredningen om eventuella brott i Allra står Allras bolag i Dubai.

Det är pengarna därifrån och som Allra tjänade in under 2015 och 2016 som Thomas Hertz tror blir utdelningen till ägarna, enligt Thomas Hertz.

– Det belopp som stämman har beslutat om utdelning av stämmer överens i både tid och belopp med det belopp som jag utreder som kan utgöra brott, säger Thomas Hertz.

För att en transaktion ska räknas som penningtvätt krävs det att den som gjorde transaktionen insåg att pengarna kom från ett brott.

Sedan tre år finns en lag om näringspenningtvätt.

Enligt den lagen räcker det med att man ska ha skälig misstanke att anta att pengarna kommer från ett brott.

Det gör att till exempel en bank eller ett värdepappersinstitut som hanterar pengarna kan åtalas.

– Och det här kan träffa ganska brett. Det kan egentligen träffa alla som bedriver näringsverksamhet och på något sätt kommer i kontakt med de pengarna.

– Då kan det vara så att det är straffbart att ta den befattningen, säger Thomas Hertz.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".