Finansminister Magdalena Andersson på Harpsund
1 av 2
Magdalena Andersson ser en "fortsatt mycket stark tillväxt i Sverige" framöver. Foto: Anders Wiklund/TT
Regeringen samlad i Harpsund 2017.
2 av 2
Regeringen samlad i Harpsund 2017. Foto: Erik Ridderstolpe/SR

Regeringen presenterar sin ekonomiska prognos

Andersson: Svensk ekonomi är oerhört stark
1:39 min

Idag hålls det traditionella regeringssammanträdet och kräftskivan på Harpsund.

Regeringen skriver upp de svenska tillväxtutsikterna. BNP bedöms växa med 3,1 procent i år, för att sedan växa med 2,5 procent 2018 för att sjunka ytterligare till 2,0 procent 2019.

Regeringen räknar med att det blir överskott i de offentliga finanserna på runt en procent årligen fram till 2019.

I senaste prognosen från 28 juni spådde regeringen en BNP-tillväxt i år på 2,5 procent. Därefter bedömdes tillväxten landa på 2,3 procent 2018 för att sjunka ytterligare till 2,1 procent 2019.

Den offentliga sektorns finansiella sparande bedömdes då landa i ett överskott på 0,8 procent av BNP i år för att stiga till 1,0 procent 2018 och sedan bli 1,8 procent 2019.

– Vi har en fortsatt mycket stark tillväxt i Sverige, den är alltså uppreviderad. Och för innevarande år ganska rejält, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Stark konsumtionstillväxt och en byggmarknad som går på högvarv driver tillväxten.

– Vi har inte sett något liknande sedan miljonprogrammets dagar, säger Magdalena Andersson.

Enligt henne skulle det nya snällare överskottsmålet kunna medföra större utgifter än vad hon vill lägga fram.

– Jag vill att vi ska föra en stramare politik, säger hon.

Enligt Andersson är reformutrymmet nästa år 40 miljarder kronor, en summa som hade kunna vara större än så om det nya målet hade börjat användas redan nu.

Ekots kommentator Fredrik Furtenbach lyfter fram att regeringen i sina bedömningar är mer positiva kring utvecklingen för överskottet i de offentliga finanserna jämfört med bland annat Konjunkturinstitutet. 

– Om regeringen har rätt i sin prognos så är det förvånansvärt ljust läge i ekonomin jämfört med andra bedömare. Då har regeringen möjlighet att lägga en riktigt tung valbudget och kan ändå få pengar över, säger Fredrik Furtenbach och fortsätter:

– De brukar uppge att detta beror på att de har mer insyn i vilka effekter deras planerade reformer kan ha i ekonomin, till exempel kring hur mycket skatter som har kommit in. 

Prognosen ligger till grund för flera satsningar inom bland annat välfärden. En höjning av barnbidraget nämndes inte, men det är något som tidigare Stefan Löfven hintat om i sitt sommartal att de planerar, fortsätter Furtenbach. En sak som finansministern återkom till var en tankefigur kring att skattesänkningar står mot investeringar i välfärden.

– Det är ett budskap som regeringen vill lägga fram för lyssnarna för att värma upp inför konflikten med Alliansen i valet.

Harry Flam från Finanspolitiska rådet anser att regeringen bryter mot de finanspolitiska regelverket genom sin bedömning av att reformsutrymmet är så stort som 40 miljarder kronor.

Detta beror bland annat på att de nya reglerna för överskottsmålet träder i kraft först år 2019 och inte 2018.

– Regeringen avviker något från de ekonomiska reglerna rörande översiktsmålet genom sina stora satsningar. Det får ingen konsekvens i ekonomin, förutom att det urholkar de ekonomiska reglerna som ska hålla ordning i ekonomin. Det blir lätt ett sluttande plan, säger Harry Flam.

Att regeringen bedömer att det finns ett reformutrymme på 40 miljarder nästa år är "överraskade mycket", tycker Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

– Har du en bättre tillväxt så får du också större möjligheter. Men det skiljer sig ganska mycket från det KI sagt, även om man kunde vara ganska säker på att regeringen skulle ligga över det, säger hon.

Konjunkturinstitutet bedömde i sin augustiprognos att det finns utrymme för ofinansierade reformer på 12 miljarder kronor 2018.

Det viktiga är vad regeringen väljer att göra med pengarna, säger Annika Winsth, som vill se satsningar på att få fler i jobb, utökade ruttjänster och att göra det lättare att starta företag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".