Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Så blir terrorceller osynliga

Publicerat söndag 27 augusti 2017 kl 11.00
Tydliga roller inom terrorgruppen
(2:12 min)
Spanien, Barcelona efter terrorattacken. Manu Fernandez/TT.
Barcelona efter terrorattacken på Las Ramblas. Foto: Manu Fernandez/TT.

Efter terrorattackerna i Spanien för drygt en vecka sedan förs nu en diskussion om hur terrorcellen kunde planera så storskaliga attentat, utan att överhuvud taget dyka upp på säkerhetstjänstens radar. Terrorceller har hittat en metod för att bli osynliga, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.

– Du har tydliga distinkta ledare som har en roll i att radikalisera och att rekrytera, sedan har du de som har distinkta roller att sköta logistiken för att möjliggöra en attack, och sedan själva attackcellen som består av individerna som du kan locka till att utföra olika attacker, säger Magnus Ranstorp.

Att terrorceller har så tydliga och distinkta roller, där det är få som känner till alla delar – det försvårar för säkerhetstjänsten att upptäcka att något är på gång.

Det är ju till exempel inte misstänkt att någon hyr en skåpbil, om den personen inte samtidigt ser ut att ha extrema kontakter.

Detta är en viktig detalj för att förstå Barcelonaattacken, säger Magnus Ranstorp:

– I det här fallet hade inte individerna kommit upp på radarskärm, utan det var imamen som var nyckelperson.

Och trots att det än så länge finns ganska få detaljer om terrorcellens bakgrund, kan man ändå förstå den ganska väl genom att titta på hur andra spanska terrorceller fungerat, säger Magnus Ranstorp.

Ekot har också genom Danmarks Radio och Jyllandsposten fått ta del av just en läckt utredning mot en annan spansk-marockansk terrorcell.

En viktig metod för den cellen var att många av de radikala kontakterna, så väl som finansieringen av cellen skedde på andra orter och i andra europeiska länder.

Detta gör det också svårare för en nationell säkerhetstjänst att upptäcka terrorplaner, säger Magnus Ranstorp.

Han tror att också det spelade in i Barcelonafallet, där den misstänkt inblandade imamen, som nu är död, reste mycket.

– Han rörde sig också i Frankrike, men också i Belgien. Man utredde honom i Belgien men hittade ingenting som stack ut, men det här bygger på att säkerhetstjänsterna har hierarkier. Och när personerna rör sig av gränserna så vet man inte att den personen varit viktig. Det ger blinda fläckar, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".