Kvinna med lockigt hår och glasögon.
1 av 2
Susanne Johansson, utredare Statskontoret.
Myndighetsloggor
2 av 2
Delar av Universitets och högskolerådet ska flyttas till Visby, delar av Tillväxtverket flyttar till Östersund. Foto: TT

Utredning: Plus och minus med myndighetsflytt

"En flytt kan innebära tapp i produktionen"
4:14 min

Vinsterna med att utlokalisera statliga myndigheter är nya arbetstillfällen och ökat förtroende för statlig service i fler orter. På minussidan står tapp i produktionen och svårigheten att hitta rätt personal.

– Människor och landsändar ska inte känna sig övergivna av staten, sade civilminister Ardalan Shekarabi (S) när han på onsdagen presenterade kommande flyttar för sju statliga myndigheter som i nuläget ligger i Stockholmsområdet. 

Konsekvensen av en myndighetsflytt mycket riktigt bli att lokalbefolkningens förtroende för statens verksamhet ökar, säger Susanne Johansson, utredare vid Statskontoret som undersökt just konsekvenserna av lokaliseringen av statliga myndigheter.

Men det gäller i första hand serviceverksamhet som människor själva har en relation till. När det gäller mindre publik verksamhet, som de sju nu aktuella myndigheterna, tror inte Susanne Johansson att förtroendet påverkas särskilt mycket. 

– Det har förmodligen störst betydelse för dem som arbetar på myndigheten och för de allra flesta spelar det inte så stor roll, säger hon.

Statsminister Stefan Löfven underströk vid samma pressträff att regeringen vill "ta vara på kompetensen i hela vårt land, inte bara i storstäderna."

Och Statskontorets undersökning visar att en flytt som regel innebär nya arbetstillfällen för regionen. Det är sällan en större del av personalstyrkan flyttar med, i synnerhet om flyttlasset går långt.

Men undersökningen visar också att man ska inte räkna med några fler arbetstillfällen än just de som finns på myndigheten. Det finns ingen anledning att tro att en statlig nyetablering skulle innebära ytterligare jobbmöjligheter, enligt Susanne Johansson. 

Hon påpekar också att statliga myndigheter inte kan förläggas i hur små orter som helst. Som regel samlas i ett läns centrala ort. Men trots detta har myndigheter vittnat om att det kan vara svårt att hitta rätt kompetens. 

Konsekvensen av det blir att verksamheten går ner och produktionen tappar fart. Det kan ta runt två år för en myndighet att komma på banan igen, konstaterar Susanne Johansson. 

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".