Röda korset-logga och två anoymiserade personer som pratar.
Jurist på Röda Korset har företrätt flera politiska flyktingar från Eritrea som inte velat skriva under ångerbrevet. Foto: TT.

Eritreanska flyktingar tvingas be regimen om ursäkt för återförenas med sin familj

Röda Korset kritiska: Kan försätta både sig själva och anhöriga i fara
2:40 min

Migrationsverket kräver i vissa fall att eritreanska flyktingar som vill återförenas med anhöriga besöker en eritreansk ambassad för att skaffa pass. Det trots att de där tvingas be om ursäkt för att de flytt från Eritrea och lovar att ta sitt straff om de återvänder. Röda Korset är starkt kritiskt till att eritreaner som flytt landet förväntas be regimen om passhandlingar.

Fatima är politisk flykting från Eritrea och hon menar att det kan vara farligt.

– Alla eritreanska flyktingar har ju anhöriga kvar i Eritrea och mina anhöriga som är kvar kan råka illa ut för att jag flytt, säger hon.

Fatima har rätt att återförenas med sina barn som befinner sig i Sudan. Men de saknar pass och Migrationsverket kräver att de först går in på en eritreansk ambassad och skaffar pass.

För att få ansöka om ett pass behöver man enligt Migrationsverkets egen rapport skriva under ett så kallat ångerbrev där man ber om ursäkt för att man lämnat Eritreas obligatoriska nationaltjänst och säger sig vara beredd att acceptera sitt straff.

Enligt Migrationsverket måste man ofta även betala två procent i skatt för att få ett pass. Migrationsverket skriver också att Eritrea bedriver ett omfattande flyktingspionage.

Röda Korset är kritiskt till att Migrationsverket trots detta kräver att eritreaner skaffar pass.

Johanna Eriksson Ahlén är jurist på Röda Korset och hon har företrätt flera politiska flyktingar från Eritrea som inte velat skriva under ångerbrevet.

– Om man kommit hit från Eritrea så har man många gånger lämnat landet på grund av hot och förföljelse, man har ett skyddsbehov mot sitt hemland som gör att om anhöriga vänder sig till eritreanska myndigheter så uppmärksammas de på att personen i Sverige har lämnat landet illegalt men också att familjemedlemmarna gjort det. Så det kan försätta inte bara personer som vänder sig till ambassaden utan också anhöriga som är kvar i Eritrea i fara.

FN:s flyktingorgan UNHCR har vid upprepade tillfällen framfört kritik till svenska ambassaden i Addis Abeba för att Sverige upprätthåller passkravet för eritreaner. 

Men enligt Migrationsverket ska det alltid göras en individuell bedömning.

Hur risken ser ut för den enskilde är svårt att svara på säger Theresa Karlbjörn på Migrationsverket.

– Ja, det kan ju variera. Det är svårt att svara på. Det kan finnas en risk. Så mycket tycker jag att det verkar stå klart. Men exakt hur den ser ut i det individuella fallet det kan jag inte svara på utan det får vi göre en bedömning i det fallet.

Går det att göra en individuell bedömning av riskerna?

– Ja, en viss individuell bedömning kan du väl alltid göra eftersom man ändå har olika förutsättningar.

Inom kort ska Migrationsöverdomstolen ta ställning i ett ärende som rör frågan om pass för eritreaner.

Fatima satt fängslad tillsammans med sina barn i Eritrea och hon tycker inte att det är rätt att hon som flytt landet tvingas be regimen om pass.

– Jag gör vad som helst för att få hit mina barn men det kändes fruktansvärt efter allt regimen gjort mot oss. 

Migrationsverket menar däremot att passkravet är rimligt men hoppas på tydlig vägledning från domstolen.

– Det finns i dag inte något regelverk som berättar hur vi ska se på den här frågan. Vi hoppas att vi ska få det genom den här domen vi väntar på, säger Theresa Karlbjörn på Migrationsverket.

Om familjemedlemmarna i målet beviljas så kallad bevislättnad kan de få rätt att bevisa sin identitet med DNA-prov och eftersom domen blir principiell kan de få bäring på många.

Yohannes från Eritrea har sina barn i Sudan och han hoppas på bevislättnad.

– Det är enkelt att göra DNA-prov och det finns inga andra legala vägar.

Vi hör Fatima  och Yohannes som egentligen heter något annat. Av säkerhetsskäl har andra personer läst in deras röster.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".