Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Bakgrund: Nordkorea och kärnvapnen

Publicerat söndag 3 september 2017 kl 15.13
Kim Jong-Un Nordkoreas ledare
Foto: TT

Nordkoreas regim har tidigare genomfört flera kärnvapentest, och ordkriget mellan USA och Nordkorea har trappats upp under sommaren. Här är en bakgrund till händelserna.

Är formellt ännu i krig

Nordkorea grundades med sovjetisk hjälp 1948, sedan Korea delats upp i en amerikansk och en sovjetisk ockupationszon efter andra världskriget. Ett inbördeskrig mellan Nord och Syd rasade 1950—53, sedan nordkoreanska trupper korsat gränsen och gått till anfall.

De båda länderna har aldrig slutit fred, utan ett vapenstillestånd råder fortfarande. En fyra kilometer bred demilitariserad zon skiljer de båda länderna åt.

En isolerad stat

Den officiella ideologin i enpartistaten Nordkorea hyllar nationellt oberoende och självtillit. I praktiken har det inneburit isolationism, förtryck och svält.

Godtyckliga gripanden av regimkritiker, brist på rättssäkerhet samt tortyr och misshandel av fångar i landets fängelser och fångläger är omfattande enligt vittnesmål. Uppgifter visar också på att landet praktiserar offentliga avrättningar för brott som stöld av statlig egendom och hamstring av mat, liksom för grova brott. Enligt Amnesty International och människor som flytt Nordkorea under 2000-talet förekommer stora arbetsläger för dissidenter.

Tredje generationen Kim

Nordkoreas nuvarande diktator Kim Jong-Un tros vara född 1983 eller 1984. Han tog över ledningen när fadern Kim Jong-Il dog i december 2011; denne hade i sin tur ärvt makten av sin far Kim Il-Sung.

Mycket lite om Kim Jong-Uns uppväxt är känt, men han är Kim Jong-Ils yngste son och uppges ha fått sin utbildning vid militärakademien i Pyongyang samt på en skola i Schweiz. Han sägs älska filmer med Jean-Claude Van Damme och basket.

Kärnvapentest chockar omvärlden

Den 9 oktober 2006 genomför Nordkorea sin första provsprängning av kärnvapen. Provsprängningen rapporteras av Sydkorea och bekräftas sedan av nordkoreanska myndigheter, och världen har fått sin åttonde kärnvapenmakt.

Denna "historiska händelse" blev av tack vare "inhemsk visdom och teknik till 100 procent", heter det i nordkoreansk tv. Från omvärlden hörs i stället hårda fördömanden. USA:s FN-ambassadör kallar det "ett hot mot fred och säkerhet". Ett splittrat säkerhetsråd röstar för att införa finansiella och militära sanktioner mot Nordkorea på grund av testerna.

Ny provsprängning...

25 maj 2009: Nordkorea genomför sin andra provsprängning. Explosionen utförs i samma område, i länet Kilchu, som vid första provet 2006. Smällen registreras över hela världen, med en magnitud på 4,1.

Sydkoreanska analytiker uppger att kraften i smällen är jämförbar med USA:s bomber som drabbade de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki 1945.

... som följs av fler

Nordkorea fortsätter sedan med sin tredje provsprängning den 12 februari 2013, en fjärde 6 januari 2016 och en femte den 9 september samma år. Det femte bedöms vara det kraftigaste landet dittills utfört.

Testerna följs av fördömanden från världsledare. FN:s atomenergiorgan IAEA kallar provsprängningarna "djupt oroväckande" och "beklaglig".

Skärpta sanktioner och hot

Augusti 2017: Nordkorea sprider oro under sommaren genom att två gånger testskjuta långdistansrobotar med potential att nå USA. Man säger sig även vara mitt uppe i att göra klart en plan för att avlossa robotar mot amerikanska baser i Guam i Stilla havet.

USA:s president Donald Trump svarar att hot från diktaturen kommer att mötas med "eld och raseri". Han säger också att nordkoreanerna bör vara "väldigt, väldigt nervösa".

FN:s säkerhetsråd röstar enhälligt ja till nya, tuffare sanktioner mot Nordkorea. De innebär bland annat ett totalt förbud för export av kol och järn till landet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".