Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Arbetslösheten i Afrika ödesfråga för hela världen

Publicerat måndag 11 september 2017 kl 17.18
"Hittar vi inte alternativ till extremism går vi mot vår undergång"
(2:24 min)
Sadiq var 13 när han gick med i al-Shabaab. Han skulle göra ett självmordsdåd när en annan bomb sprängdes. Efter att ha sett förödelsen och alla döda civila lämnade han al-Shabaab.
Sadiq var 13 när han gick med i al-Shabaab. Han skulle göra ett självmordsdåd när en annan bomb sprängdes. Efter att ha sett förödelsen och alla döda civila lämnade han al-Shabaab. Foto: Ahmed Farah/UNDP

Vägen till våldsbejakande extremism i Afrika är kantad av misär. Arbetslöshet är en viktig faktor som driver unga till extrema grupper, visar en ny rapport. Det är bråttom att göra något.

– Om vi inte hittar alternativ till det de extrema grupperna har att erbjuda går vi mot vår undergång, säger Abdoulaye Mar Dieye, chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP i Afrika.

Han är i Stockholm för att lansera en rapport tillsammans med utrikesminister Margot Wallström om orsakerna till att unga i Afrika går med i extremistgrupper.

För rapporten intervjuades kring 600 personer som gått med i extrema grupper som Boko Haram eller al-Shabaab.

År 2050 är nästan var tredje ung från Afrika.

Det som de flesta lyfte upp var föga överraskande: de har inget att göra.

Inget jobb, ingen studieplats.

Trots att kring hälften sade att religionen var en stor orsak så visade det sig att få ens någonsin hade läst Koranen, säger Mohamed Yahya, huvudförfattare till rapporten.

– När vi ser på den ökande islamofobin i världen så kunde man tro att problemet är religion, men rapporten visar att det är annat som driver, säger han.

Sannolikheten att gå med i extremistgrupper minskade i själva verket ju mer religiös utbildning man hade. 

Men religionen har en roll, och därför måste man samarbeta med imamer i områden där många går med i extremistgrupper. 

Han vill också påpeka att det sist och slutligen är väldigt få som väljer den vägen.

– Ser vi på Somalia med 14 miljoner invånare så finns det i al-Shabaab kring 9000 medlemmar. Det är väldigt få också av dem som har det svårast som går med, men de som gör det orsakar massivt kaos och förödelse, säger han.

I Uganda kommer 400 000 ungdomar in på arbetsmarknaden varje år.

Det de flesta rekryterna hade gemensamt var fattigdom, olycklig barndom, misstro till myndigheterna och de demokratiska processerna och att de bodde i marginaliserade områden, så som gränsområden mellan stater.

För hela 71 procent hade det som gjorde att de slutligen gick med i gruppen varit något staten gjort - till exempel att en familjemedlem dödats i en militäroperation.

Mohamed Yahya säger att afrikanska stater har blivit bättre på att inse att deras sätt att motarbeta extremism kan vara problematisk.

Till exempel Nigeria har gjort stora framsteg.

En av orsakerna till att rapporten gjordes var att det behövdes andra verktyg än militära för att motarbeta extremism.

Samma faktorer som driver till extremism driver människor att migrera.

– Det som behövs är massiva investeringar i arbete i Afrika. Men det är ingen snabb process, säger Dieye, chef för UNDP Afrika.

Unga med jobb eller som utbildade sig löpte mindre risk att gå med i extrema grupper. 

I till exempel Uganda med en växande och ung befolkning kommer det årligen 400 000 unga in på arbetsmarknaden - men jobb skapas inte alls i samma utsträckning.

– De afrikanska ekonomierna måste förändras strukturellt, säger han.

Och vad betyder det?

Till exempel kan jobb kan skapas genom att produktion och förädling stannar i Afrika. Som det nu är exporteras mycket från Afrika oförädlat som råmaterial till andra länder som tjänar de stora pengarna på förädlingen.

Den ekonomiska tillväxten i Afrika under de senaste decennierna har inte gynnat alla, utan skapat större klyftor - och därför ser vi nu en ökande extremism.

Extremism leder till sämre utveckling som leder till extremism.

Men därför ser vi också ökande migration.

Det är samma faktorer som driver folk såväl mot Europa som in i extrema grupper.

I Afrika är extremismen lokal - rekryteringen sker inte på nätet och få åker för att strida till Irak eller Syrien. 

År 2050 kommer en tredjedel av världens ungdomar att vara från Afrika - och de måste ha jobb och framtidsutsikter.

– Framtiden måste säkras genom att ge dem möjligheter, säger Mohamed Yahya.

Ett stort problem när det gäller extremism och stagnation i utvecklingen är att de är som hönan och ägget - det ena leder till det andra.

Det är bristen på utveckling och ekonomiska möjligheter som drivit unga in i extrema grupper, samtidigt som extremismen är ett hinder för vidare utveckling.

Sedan år 2011 har det i medeltal varje dag dött 15-20 personer i våldsam extremism i Afrika. Har ungdomarna ingen framtidstro kan den siffran stiga snabbt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".