Blaikengruvans nedlagda dagbrott
Blaikengruvans nedlagda dagbrott. En av de nedlagda gruvorna som staten tvingats finansiera efterbehandlingen i. Foto: Nils Eklund

Hårdare krav på gruvor föreslås

"Risk att man skjuter över ansvaret på staten"
2:11 min

För att undvika att skattebetalarna tvingas stå för städnotan om ett gruvbolag går i konkurs föreslås nu flera åtgärder i en utredning till regeringen.

Bland annat att företag som vill starta en gruva, tidigare än i dag, kan tvingas redovisa vad det kostar att ta hand om miljön efter att gruvan stängts.

– Det finns en risk med dagens system att man skjuter över den kostnaden på staten och det offentliga. Någonting som man med bättre planering skulle kunna undvika, säger Rikard Janson, biträdande avdelningschef vid Naturvårdsverkets klimatavdelning.

Uppskattningsvis har staten genom åren tvingats lägga drygt 700 miljoner kronor på att efterbehandla förorenade områden där gruvföretag inte haft pengar till att göra det själva, visar den utredning som Naturvårdsverket och SGU nu lämnat till regeringen.

Det finns flera aktuella exempel på gruvor som gått i konkurs i Västerbottens inland som tillsammans beräknas kosta staten hundratals miljoner kronor att sanera framöver.

För att undvika det här i framtiden föreslår utredningen bland annat att företag redan i ett första skede av tillståndsprövningen, när myndigheterna bedömer om gruvplanerna kan hålla ekonomiskt, också ska ska kunna visa vad det kostar att hantera det avfall och de föroreningar som blir i och med gruvan. Både under driften och när gruvan stängt.

Och gruvföretag som inte håller sig till sin så kallade avfallshanteringsplan förslås kunna får en straffavgift.

– Det är ju ett påtryckningsmedel innan bolaget går i konkurs. En bra avfallshanteringsplan är nyckeln till många av de åtgärder som behövs för att minska konsekvenserna av avfallet, säger Rikard Janson vid Naturvårdsverket.

Samtidigt pekar utredarna på att tillståndsprocessen borde kunna bli effektivare och mer samlad för att undvika dubbelprövningar av gruvprojekt. Något som välkomnas av gruvföretagens branschorganisation Swemin.

– Det är någonting som vi har efterfrågat länge, säger Per Ahl som är vd vid gruvföretagens branschorganisation Swemin.

– Det är självklart så att förorenaren ska betala, det är inte så att man ska komma undan. Vi anser också att det är viktigt att det här inte blir överreglerat. Vi har ett direkt behov av att ha gruvverksamhet i det här landet för vår välfärd, säger Per Ahl vid Swemin.

Parallellt med det här har regeringen nyligen tillsatt ytterligare en utredning som mer i detaljerat ska titta på exakt vilka förändringar som krävs så det avsätts tillräckligt med pengar till efterbehandling och återställning av områden efter gruvor för att minska risken för staten i framtiden.

Sommaren 2018 ska den utredningen vara klar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".