Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Myndighetsflytt - fråga i avtalsrörelsen

Publicerat torsdag 28 september 2017 kl 06.00
"Man vill veta vad som gäller"
(2:00 min)
Kvinna.
Facket ST:s förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Villkoren för personal på myndigheter som ska flytta är en av stridsfrågorna i avtalsrörelsen för statligt anställda.

Facket ST:s förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar vill få till tydligare regler vid en flytt. 

– Det kan handla om att jobba på distans, att man får tillägg vid flytt eller hur man ska hantera medföljande. Den enda begränsningen är fantasin och vad verksamheten behöver, säger hon. 

Den sista September löper avtalen ut för många statligt anställda. Totalt berörs omkring 250 000 personer, allt från poliser till ekonomer. 

Regeringen har bestämt att elva myndigheter med över 500 anställda ska flytta från Stockholm till andra orter.

Facket ST kräver nu lokala avtal på varje myndighet om villkoren vid en sådan omlokalisering. 

– Man kan ju alltid sköta en sådan fråga via ett arbetsgivarbeslut men det kan förändras och när man ska ta ställning till livsavgörande situationer som om man ska bo i Stockholm eller i Umeå vill man veta vad det är som gäller på längre sikt, säger förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar. 

Vilken är risken för era medlemmar om den här typen av avtal inte skulle komma till stånd? 

– Risken är ju att en medlem tar ett beslut om till exempel att pendla och sedan förändras förutsättningarna för det väldigt snabbt via ett ensidigt arbetsgivarbeslut. Har vi det i ett lokalt avtal förändrar man det via kollektivavtalsförhandlingar. 

Arbetsgivarverkets förhandlingschef Anna Falck säger att de här frågorna redan är tillräckligt reglerade. 

– Vi har inte sett behovet av att man ska teckna ytterligare lokala omlokaliseringsavtal. 

En annan stridsfråga är hur lönerna ska bestämmas. Arbetsgivarverket kräver tillsvidareavtal utan centralt angivna nivåer för löneökningarna.

– Ja, vi vill ju att lönebildningen sker så lokalt som möjligt, så långt ut i verksamheterna som möjligt genom lönesättande samtal mellan chef och medarbetare, säger Anna Falck. 

Men facket är emot sådana här sifferlösa avtal. 

– Det handlar om att skapa ett skydd mot varje myndighets budget. En risk om man inte har någon siffra är att man sparar på löneökningarna till de anställda när inte pengarna räcker till, och det är inte okej, säger Åsa Erba Stenhammar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".