Läkemedel och en antibiotikaforskning.
Foto: Nora Lorek / TT, Cornelius Poppe/TT

WHO varnar för brist på antibiotika

Professor: Det är klart oroande
2:10 min

Världshälsoorganisationen, WHO, varnar för att mycket få nya antibiotika utvecklas mot de motståndskraftiga bakterier som utgör de största hoten mot folkhälsan.

WHO har listat de allvarligaste bakteriehoten och granskat vilka kommande mediciner som skulle kunna bekämpa dem, och slutsatsen är att det ser mörkt ut. Det finns få nya läkemedel att hoppas på, säger professor Otto Cars, grundare av det internationella nätverket ReAct.

– Speciellt mot de bakterier som nu sprids i hela världen inte minst på sjukhus, som vi kallar tarmbakterier eller gramnegativa resistenta bakterier och där finns det väldigt lite nytt i den här analysen, säger han.

– Det är klart oroande Det riktigt nya – det vi kallar för nya antibiotikaklasser – saknas väldigt mycket. Mot de här gramnegativa tarmbakterierna så finns det bara två sådana preparat som kan fungera mot den. Dessutom är de under klinisk utveckling och man vet inte om de når hela vägen fram till läkemedel, säger Otto Cars.

Världshälsoorganisationen konstaterar i rapporten att det finns en brist på behandlingsmöjligheter för de mest hotfulla resistenta bakterierna, och att de flesta läkemedel som är under utveckling bara är modifierade gamla preparat.

Det kan bara bli en lösning på kort sikt, eftersom bakterierna snart lär sig övermanna dem. Och utan effektiva mediciner mot svåra infektioner kommer framförallt resistenta tarmbakterier att fortsätta sprida sig.

– Det är tarmbakterierna som sprids fortast globalt. Och de orsakar blodförgiftning, bukinfektioner, sårinfektioner och sjukhuskopplade lunginflammationer som vi redan har stora svårigheter att behandla, enligt Otto Cars.

Ett skäl till att nya typer av antibiotika dröjer är att det fortfarande finns för liten kunskap om hur de motståndskraftiga bakterierna fungerar, och därför behöver forskare från olika länder nu gå samman.

– Här finns det stora vetenskapliga hinder som inte är lösta. Därför tror jag man måste satsa också mycket brett på ett forskningsnätverk omkring den specifika problematiken, framhåller Cars.

Finns det tillräckligt många forskare som är tillräckligt kunniga?

– Nej, det är till och med så att ett program försöker identifiera äldre personer som har lämnat industrin som kanske höll på med antibiotikautveckling under 70- och 80-talen för att ta tillvara deras kompetens. Så svaret på frågan är definitivt nej, det är väldigt få som kan det här specifika området, så det är också en riskfaktor, säger professor Otto Cars, grundare av det internationella nätverket ReAct.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".