Barn på flykt och Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.
Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris. Foto: Marcus Ericsson/TT och Britta Kramsjö/Sveriges radio.

Psykisk ohälsa vanligt bland barn som flytt

Bris: Regeringen brister i sitt åtagande
2:47 min

Regeringen gör inte tillräckligt för att barn som flytt till Sverige ska må bra psykiskt, menar Bris som släpper ny rapport i dag.

Flera av de barn som har flytt till Sverige mår dåligt psykiskt. Det visar en ny rapport från Bris, Barnens rätt i samhället. Det handlar både om ensamkommande barn och om barn som har flytt hit med anhöriga. Enligt Bris gör regeringen inte tillräckligt för att dessa barn ska må bra och det strider mot Barnkonventionen.

– När barn slussas runt mellan kommuner, när barnen inte får information om det stöd som finns och om asylprocessen så brister Sverige i sitt åtagande, och vi menar att man verkligen kan ifrågasätta om Sverige lever upp till Barnkonventionen och artikel 24, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

I sin rapport ger Bris nio rekommendationer till vad ansvariga politiker bör göra för att barnen ska må bättre och för att förebygga den psykiska ohälsan bland dem. Bland annat måste tillgången till vård bli mer jämlik i landet, eftersom vårdköerna till barn och ungdomspsykiatrin är mycket långa i över hälften av landstingen, menar Magnus Jägerskog.

– En sak som är jätteviktig är tillgången till vård, där brister det i dag och det måste förändras. En annan fråga är att det behövs ett stabilt socialt nätverk runt barnet och där man fattar beslut utifrån barnets bästa, så görs inte idag och här måste det bli en förändring. Ytterligare något man måste göra är att utvärdera asylprocessen. Vi ser en väldigt tydlig koppling mellan självmordsförsök och självmord kopplat till asylprocessen. Vi behöver utvärdera hur den tillfälliga lagstiftningen påverkar barns hälsa, säger han.

Bris har tittat på forskning från flera olika länder om hur barn som flytt mår psykiskt, bland annat en studie från primärvården i Uppsala där omkring 200 ensamkommande barn medverkat och där nästan 80 procent av barnen visade tecken på posttraumatisk stress.

– Det som barn som flytt gått igenom är krigsupplevelser, man har förlorat anhöriga, man har ofta varit med om våld och sexuellt våld. Det finns många yttre faktorer som är väldigt starka kring de här barnen som gör att de är utsatta i högre utsträckning än barn generellt, säger Magnus Jägerskog på Bris.

Åsa Regnér, barn- äldre och jämställdhetsminister, håller med Bris om att tillgången till vård måste bli bättre. Regeringen har därför i sin höstbudget förstärkt bland annat barn- och ungdomspsykiatrin med 100 miljoner per år fram till år 2020. Regeringen har också tillsatt en halv miljard per år till den sociala barn- och ungdomsvården.

– Vi ser ju brister när det gäller barn- och ungdomspsykiatrin överhuvudtaget. Med tanke på att vi vet att den psykiska ohälsan är sämre i den här gruppen kan man inte säga att man är nöjd på något sätt, men det är också därför man sätter in mycket insatser där, för att det behövs helt enkelt, säger Åsa Regnér.

Men hon håller inte med om kritiken från Bris om att regeringen och andra ansvariga har gjort för lite.

– Vi har fokuserat på den här frågan ganska mycket och inte minst i samråd med barnrättsorganisationer, och väldigt många aktörer har ansträngt sig för att förbättra situationen. Men vi kan ju inte vara nöjda förrän vi har jämlikhet och rättvisa, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".