Tåg och resenärer.
Efter drygt tre timmar var felet lagat och trafiken igång igen. Foto: TT

Signalfel leder till allt fler förseningstimmar i tågtrafiken

3000 fler förseningstimmar inom tågtrafiken 2016
2:12 min

Tågtrafiken dras med allt fler förseningar enligt siffror från Trafikverket, som SVT tagit fram. Förra året ledde signalfel till nästan 3000 fler förseningstimmar jämfört med 2012. Men meningarna går isär om vad problemen beror på.

Signalfel är ett samlingsnamn på flera fel och kan vara allt från en trasig lampa till trasiga växlar, problem med bommar vid järnvägsövergångar eller fel med annan teknisk utrustning.

Förra året registrerades 20 815 signalfel vilket ledde till 10 044 förseningstimmar enligt siffror från Trafikverket. Det går att jämföra med 18 909 signalfel och 7327 förseningstimmar under 2012.

– Vi hade ett antal åsknedslag som slog ut elstationerna. Slås det ut på ett ställe som är i närheten av Stockholm så får det stora återverkningar, säger Bengt Olsson som är presschef på Trafikverket. 

Trafikverket uppskattar också att tågtrafiken i Sverige ökat med över 16,5 miljoner tågkilometer de senaste fem åren. Det ökade trycket leder också till att samma signalfel orsakar fler förseningstimmar i dag jämfört med för några år sedan. 

– Skulle man lägga ökningen med trafiken ihop med merförseningstimmarna så skulle det peka på negativt. Alltså att det blir färre fel per tågkilometer än tidigare, säger Bengt Olsson. 

Men att fler förseningstimmar enbart kan förklaras med väder och ett ökat tryck håller inte alla med om. Tågingenjören och järnvägsexperten Per Corshammar säger att underhållsarbetet är eftersatt bland annat på grund av nedskärningar i antalet banarbetare. 

– För fem år sedan hade Sverige runt 6 000 banarbetare, i dag så är vi under 2000. Det är klart att om trafiken ökar och vi har en tredjedel kvar av banarbetarna så hinner man ju inte med, säger han.

Per Corshammar får medhåll av Jörgen Lundström som är ordförande i fackförbundet Seko på Infranord, det statliga bolag som sköter en stor del av järnvägsunderhållet.

– Det blir väldigt lite förebyggande och väldigt mycket felavhjälpning och det sprids på färre och färre personer. 

Men att färre banarbetare automatiskt skulle leda till sämre underhåll håller inte Bengt Olsson på Trafikverket med om.

– Det är inte bara antal personer som avgör hur underhållet görs. Det handlar om att man gör det smart, gör man det mekaniserat eller kan man göra på annat sätt än att ha mankraft? Där har det skett en väldig utveckling på till exempel maskinsidan. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".