Bild ur övervakningsfilm från skolattacken i Trollhättan.
1 av 2
Bild ur övervakningsfilm från skolattacken i Trollhättan. Foto: Polisens förundersökningsprotokoll/TT
Bildmontage av ljus och blommor vid en minnesplats i Trollhättan samt polisens avspärrningsband framför skolan.
2 av 2
Trots att många vill ha svar om gärningsmannens radikalisering, undersöktes aldrig flera av de spår han lämnat efter sig på nätet. Foto: Adam Ihse/TT

Nya uppgifter: Polisen missade spår efter skolattacken i Trollhättan

Kriminolog: Märkligt hanterat
3:29 min

Polisen undersökte aldrig flera av de digitala spår som gärningsmannen Anton Lundin Pettersson lämnat efter sig, vilket gjorde att man bland annat missade ett meddelande som gärningsmannen skickade på morgonen innan han begav sig till skolan, det framkommer i en ny bok om skolattacken.

Lyssna på minidokumentären: Tillbaka till Trollhättan

– Jag tycker att det är märkligt att man som förundersökningsledare inte använder all den information man skulle kunna få för att utreda vad som har hänt, säger kriminolog Janne Flyghed.

Det var i oktober, för snart två år sen som 21-åriga Anton Lundin Pettersson med svärd dödade tre personer på Kronans skola innan han själv sköts ihjäl av polis. Det var ett rasistiskt hatbrott.

Direkt betonade både polis, politiker och allmänhet vikten av att söka svar kring gärningsmannens radikalisering.

Men redan två månader efter skolattacken kunde Ekot avslöja att många av de digitala spår som gärningsmannen lämnat efter sig, aldrig undersöktes av polisen. Trots att det var mest på nätet som gärningsmannen levt sitt liv. Till exempel förhördes inte flera av gärningsmannens kontakter på nätet.

Och nu kan en ny bok, Det som aldrig fick ske av journalisten Åsa Erlandsson, avslöja att det också fanns pusselbitar där som polisen aldrig hittade.

Polisen sökte till exempel aldrig igenom gärningsmannens mejladress, eller konto på en spelsajt. Trots att det var där, på spelsajten, som konversationerna med gärningsmannens bästa vän, en holländare, fanns.

Att holländaren är Anton Lundin Pettersson bästa vän skriver gärningsmannen själv i sitt sista meddelande till vännen. Det är samma dag som attentatet.

Han tar avsked, säger att han kommer att vara död inom en timme eller två. Han förväntar sig bli skjuten av polisen.

Hey man!
I don't have a lot of time so I'll get right down to it. I'm going to be dead in the next hour or two, max. I remember all the fun we had playing SWTOR together and I want you to know that you're the best friend I've ever had, you're awesome. I'm going to miss you so much, even though I know I could have been more active, but you know me, fucking hate myself. If there's an efterlife I hope to see you there! Those fucking cops better aim straight, I really don't want to survive the rampage. Anyway. I love you.
//Anton.

Det är alltså Anton Lundin Petterssons sista meddelande innan attentatet. Och i det här fallet är det inte själva meddelandet, som egentligen inte ändrar någonting, utan snarare det faktum att polisen aldrig hittade det som är det viktiga. För tänk om det hade visat något helt annat, säger kriminolog Janne Flyghed.

– Det kunde ha varit någon som hjälpt vederbörande, som har kanske planerat det, kanske har styrt upp det. Det kanske hade varit en större samordnad aktion med någon annan, säger kriminologen.

Janne Flyghed poängterar att det inte är något som tyder på det i det här fallet, men det kan man ju inte veta om man inte letar efter sånt här också på digitala plattformar.

Han tycker också att det här är ett tydligt exempel på att polisen måste bli bättre på nätrelaterade brott, då man exempelvis vet att extremister vid flera tillfällen använt just spelsajter för att kommunicera.

Ekot har under dagen sökt den då ansvariga förundersökningsledaren, Thord Haraldsson, men utan framgång. Men i slutet av 2015 svarade Thord Haraldsson så här på Ekots frågor om varför man inte följde upp nätspåren mer.

– Det är i regel inget vi kan använda. Vi får inte ut det och är det så att vi kan spåra det så har det litet bevisvärde för det du skriver har väldigt liten betydelse rent juridiskt.

Men jag tänker just det här med att försöka hitta personer runt omkring som kan ha inspirerat eller anstiftat?

– Det är ett klart nej. Det finns ingen som vi fått fram som anstiftat, sen inspirerat är omöjligt att svara på för jag vet inte vad han läser, lyssnar eller tittar på.

Och det är egentligen inte relevant att leta efter då tycker du?

– Nej, egentligen inte, säger Thord Haraldsson.

Till P4 Väst säger Thord Haraldsson att han lämnade allt material till IT-forensikerna, men att han än idag inte vet exakt vad de gick igenom.

Hur utredningen skötts efter attacken i Trollhättan sätter också fingret på ett generellt problem i hur polisen i ett initialt skede glömmer bort digitala plattformar, säger Bosse Norgen, före detta kriminalkommissarie vid nationellt It-brottscentrum. Han bistod utredarna efter attacken i Trollhättan, men det dröjde alldeles för länge innan han ens blev kontaktad, säger han.

En begäran om en så kallad frysning av gärningsmannens facebook-konto skickades till exempel först två månader efter attacken, det var dagen efter Ekot publicerat sin granskning av polisens utredning.

– I alla händelser är det alldeles för sent efter två månader. Sånt måste ske väldigt snabbt efter att dådet har skett, säger Bosse Norgren.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".