Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny forskning: Neandertalarna gör oss sjuka än i dag

Neanderthal Museum
Hyperrealistiskt ansikte av en neandertalare från Neanderthal Museum i Krapina, Kroatien. Foto: NIKOLA SOLIC

Neandertalare gav oss människor betydligt fler arvsanlag än vad man hittills trott. Bland de gener som vi fick från våra kusiner finns allt från anlag för solbränna, hårfärg, höga kolesterolnivåer till schizofreni.

Forskare har kartlagt arvsmassan från ännu en neandertalare, en kvinna som levde i Vindija-grottan i Kroatien för en sådär 52 000 år sedan.

Det är den sjätte arvsmassan från en neandertalare som analyseras, men till skillnad från alla tidigare kartläggningar utom en är denna nästan helt komplett.

Tidigare genanalyser har visat att neandertalare och dagens människor inte bara träffades, utan också parade sig och fick levande avkomma med varandra. Vi människor bär alltså på specifika genvarianter som kan härledas direkt till neandertalarna. Eftersom dessa genvarianter finns i alla jordens människor förutom de med afrikanskt ursprung, misstänker forskarna att mötena mellan de två människoarterna ägde rum någonstans i dagens Mellanöstern.

Den nu aktuella analysen, som presenteras i tidskriften Science, visar bland annat att neandertalarnas bidrag till vår egen arvsmassa är något större än vad man tidigare trott. Antagligen, skriver forskarna, kan 1,8—2,6 procent av vår arvsmassa härledas till neandertalarna.

Bland de gener som vi människor ärvde från dessa kärleksmöten, som antagligen ägde rum för drygt 100 000 år sedan, finns anlag för så vitt skilda egenskaper som fetma, ledgångsreumatism, höga kolesterolnivåer samt hur vi reagerar på antipsykotiska läkemedel.

En annan studie, som presenteras i American Journal of Human Genetics, visar att vi även kan ha ärvt egenskaper för solbränna samt för hud- och hårfärg från neandertalarna.

– Dessa fynd visar att neandertalarna kan ha haft liknande skillnader i hud- och hårfärger som dagens människor har, säger en av forskarna bakom studien, Michael Danneman, vid Max-Planck-Institute für evolutionäre Anthropologie.

Neandertalmänniskan

Neandertalmänniskan (Homo neanderthalensis) är vår närmaste kända släkting.

Arten, som fanns i Europa, Mellanöstern och delar av Centralasien, separerade från vår egen art för 550 000-765 000 år sedan. Den dog ut för cirka 40 000 år sedan.

Namnet på arten härrör från en av de första fyndplatserna, Neanderdalen i västra Tyskland. De bäst bevarade fossilen har hittats i Frankrike där också de sista överlevande grupperna av neandertalare levde.

Källa: Nature

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".