Peter Hultqvist och Tomas Ramberg
Peter Hultqvist och Tomas Ramberg Foto: Stina Stjernkvist/TT, Micke Grönberg/Sveriges Radio

Delad regering kan hindra svenskt nej till kärnvapen

"Frågan om Sveriges militära alliansfrihet är trassligare än partierna vill låtsas om"
1:08 min

Norska Nobelkommitten har ofta försökt påverka politiska skeenden med sitt val av fredspristagare och den här gången slår svallvågorna rakt in i den svenska regeringen. Där pågår en intern dragkamp om Sveriges planer på att ansluta sig till FN:s nya konvention mot kärnvapen.

USA har inte bara satt tryck på NATO-länder att hålla sig borta från konventionen mot kärnvapen, utan också varnat Sverige. Det har läckt ut att USA:s försvarsminister James Mattis skrivit till sin svenske kollega Peter Hultqvist och hotat med att det svensk-amerikanska militära samarbetet kommer att försvåras om Sverige ansluter sig till konventionen.

Samarbetet med USA är viktigt för regeringen och har av Peter Hultqvist och regeringen framhållits som ett bättre och självständigare alternativ till att vara medlem i NATO. Därför är både han och statsminister Stefan Löfven angelägna om ett gott militärt förhållande till USA.

Å andra sidan är anti-kärnvapenlinjen djupt rotad i svensk, och inte minst socialdemokratisk, utrikespolitik. Olof Palme drev kravet att Norden skulle göras till en kärnvapenfri zon. Utrikesminister Margot Wallström är personligen starkt engagerad i frågan och var själv aktiv i arbetet mot kärnvapen redan för 40 år sen. Det är alltså följdriktigt att Sverige varit med och tagit fram den aktuella FN-konventionen om ett globalt förbud mot kärnvapen.

USA:s linje har i Sverige fått stöd från borgerligt politiskt håll. Flera allians-företrädare hävdar att ett svenskt stöd till konventionen kan hindra ett svenskt NATO-medlemskap. Något de ju till skillnad från regeringen önskar.

Debatten visar att frågan om Sveriges militära alliansfrihet är trassligare än partierna vill låtsas om. Socialdemokraterna brukar framhålla vår självständiga utrikespolitik som en stor fördel med att stå utanför NATO. Då kan vi bestämma vår säkerhetspolitik själva heter det. Ändå sneglar regeringen nu mot Washington och anser sig behöva utreda att ett svenskt ställningstagande mot kärnvapen inte stör förhållandet till den idag Trump-styrda supermakten.

De borgerliga NATO-förespråkarna brukar protestera när någon kallar NATO för "kärnvapenallians" och hävda att NATO-frågan inte är kopplad till kärnvapen. Nu säger NATO-vänner tvärtom att ett svenskt ställningstagande mot kärnvapen i FN kan omöjliggöra ett svenskt medlemskap i samma försvarsallians.

Moraliskt stärker fredspriset utrikesminister Margot Wallström och Miljöpartiet som i regeringen är angelägna om att Sverige ska fullfölja och ansluta sig till FN-konventionen. Men eftersom regeringen löst interndebatten genom att förhala frågan och lägga den i utredningsläge kan tiden ändå stoppa en svensk underskrift. Det interna funderandet tycks dra ut över det kommande riksdagsvalet och då hamnar beslutet sannolikt i knät på en regering som inte vill ratificera konventionen. Utredningen behöver nämligen inte vara klar förrän nästa höst.

Undertecknandet kan stoppas även om Socialdemokraterna skulle sitta kvar i Rosenbad efter valet eftersom de då kan ha nya, borgerliga, samarbetspartier att förhandla med.

Skulle en kommande regering ändå vilja ansluta Sverige till FN-konventionen finns ytterligare ett hinder att passera. För att göra den till svensk lag, ratificera konventionen, behöver riksdagen stå bakom. Det ser idag ut som om det skulle bli svårt att få ihop en riksdagsmajoritet för en sån ratificering. Sverigedemokraterna har skickat signaler som kan tolkas som att de står på allianspartiernas sida i frågan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".