Människorättsaktivisten Ali Gharavi som för snart två veckor sedan greps i Turkiet
Människorättsaktivisten Ali Gharavi. Foto: Laressa Dickey/TT

Svenske Ali Gharavi riskerar 15 års fängelse i Turkiet

Amnesty: De här anklagelserna är totalt grundlösa
1:39 min

Turkiska åklagare kräver upp till 15 års fängelse för elva människorättsaktivister som anklagas för terrorbrott. En av dem är svenske it-konsulten Ali Gharavi. Amnesty kräver att de omedelbart friges.

Exakt vad han anklagas för är fortfarande oklart, han och de tio andra människorättsaktivister som greps i juli ska ha hjälpt en terrororganisation som inte är namngiven.

Bland de övriga gripna finns en tysk medborgare och flera framstående turkiska människorättsaktivister, bland dem Amnestys chef i Turkiet Idil Eser.

Enligt nyhetsbyrån AFP som citerar den turkiska nyhetsbyrån Dogan hotas de nu av fängelse från 7,5 år upp till 15 år.

Ami Hedenborg, presstalesperson vid Amnesty i Sverige, säger att de aldrig borde ha gripits och att det finns en reell risk att de gripna döms.

– De har suttit ganska lång tid, över huvud taget sitter tio tusentals människor frihetsberövade, många på helt godtyckliga anledningar, helt utan formella anklagelser. Och de här anklagelserna som har nämnts mot de här människorättsaktivisterna är totalt grundlösa, säger hon.

Ali Gharavis advokat sade i en intervju för Ekot för en månad sedan att Gharavi har det allt svårare i fängelset och är rätt isolerad. Sin fru får han tala med en gång varannan vecka och advokaten kan han träffa en timme varje lördag.

– Det är klart att det är oerhört påfrestande att sitta fängslad enbart för sitt jobb, utan kontakt med omvärld och anhöriga, säger Ami Hedenborg.

Amnetsy ordnar en global aktion nu kommande lördag då den fängslade Amnestychefen Idil Eser fyller år, för att uppmärksamma situationen i Turkiet.

Också Sverige bör göra allt för att Gharavi ska släppas, säger Ami Hedenborg på Amnesty.

Utrikesminister Margot Wallström kommenterar per mejl till Ekot att UD nu söker mer information.

"Uppgifterna bekräftar den stora svenska oron över åtalet, men också oron över den övergripande situationen i Turkiet vad gäller demokrati, respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Vi kommer fortsätta att på olika sätt framföra våra uppfattningar till turkiska företrädare. UD står i kontakt med Ali Gharavis advokater och anhöriga."

Bakgrund: Gripandena

Den 5 juli var en grupp människorättsaktivister samlade på ett hotell på ön Büyükada strax sydost om Istanbul när polisen avbröt mötet och förde deltagarna till en polisstation.

Tio personer greps: Amnestys Turkietchef Idil Eser, sju andra människorättsaktivister, samt två utländska medborgare (varav en svensk medborgaren Ali Gharavi och en tysk).

De anklagas för medhjälp till verksamhet inom terrororganisationer, men inte för medlemskap.

Mötet ska ha handlat om digital säkerhet där svenske Ali Gharavi var utbildare tillsammans med tysken.

Ordföranden för Amnesty i Turkiet, Taner Kilic, var fängslad sedan tidigare. Han greps den 6 juni 2017, misstänkt för att stå nära predikanten Fethullah Gülen, som befinner sig i exil i USA, som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anklagar för att ligga bakom det misslyckade kuppförsöket i juli 2016.

Källor: Svenska Amnesty, Amnesty International, Hürriyet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".