Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Datalagring
Foto: Izabelle Nordfjell/TT

Efter förslag om ny datalagring – polisen kritisk

Ekots it-reporter: En väldigt het fråga
1:41 min

Regeringens utredare föreslår en mer begränsad modell för datalagring än tidigare.

Advokatsamfundet är nöjt, men polisen anser att begränsningarna blir för omfattande.

– Vi kommer att förlora ett väldigt viktigt vapen, säger polisens IT-brottsexpert Anders Ahlqvist.

Datalagring behövs för brottsbekämpning men enligt EU-domstolen är den svenska lagringen av information om samtal, meddelanden och internetåtkomst ett för stort intrång i privatlivet.

De tre utredarna, Sigurd Heuman, Mikael Kullberg och Christofer Gatenheim, föreslår därför att regeringen inför en begränsad modell där myndigheter bara lagrar de uppgifter som är mest värdefulla, skriver de på DN Debatt.

Men polisen ser fortsatta svårigheter att utreda grov brottslighet.

– Det här kommer att begränsa lagföringen vad gäller brott som barnpornografi och bedrägerier, men kanske framför allt grova brott som vi inte kommer att kunna utreda längre, säger Anders Ahlqvist, IT-brottsexpert på Nationella operativa avdelningen (Noa).

De viktigaste uppgifterna som ska lagras är nummer och tid för alla mobilsamtal och meddelanden (mejl och sms), vilken mobilmast som använts, tidpunkt när man kopplar upp mot internet och vilken ip-adress som används samt vilken abonnent.

Men enligt Ahlqvist, som också medverkat som expert i utredningen, kommer informationen finnas i "mycket begränsad" omfattning. Han är också kritisk till att uppgifterna till skillnad från i dag ska lagras olika länge, från två till tio månader.

– Vi vet att i grova brotts-utredningar har man ofta inte en misstänkt person framför sig från början, utan det kommer upp efter en tid och då kommer en del av den här informationen inte att vara tillgänglig, säger han.

Vad som sägs i samtal, står i meddelanden eller vilka webbsidor som någon besökt ska inte lagras. Inte heller samtal eller meddelanden med exempelvis Skype, Gmail eller Messenger.

Så är också fallet i dag. Men en användare bakom en ip-adress ska kunna spåras oavsett vilken teknik operatören använder sig av, vilket inte gäller i dagsläget, enligt utredningen.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är nöjd med det som utredningen föreslår:

"Ett välavvägt förslag i en svår och angelägen fråga, som jag i min egenskap av expert i utredningen, står bakom", skriver hon på Twitter.

I den nya utredningen används Europakonventionen om mänskliga rättigheter som argument för en fortsatt omfattande lagring av användaruppgifter.

"Det innebär att Sverige har en folkrättslig skyldighet att ha effektiva metoder för brottsbekämpning. Datalagring är en mycket effektivt sådan metod. Det finns inte heller något alternativt sätt att få del av samma information. Någon form av datalagring måste därför finnas", skriver utredarna.

Utredningen överlämnas till justitieminister Morgan Johansson i eftermiddag.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".