Morgan Johansson
Foto: Erik Simander/TT

Morgan Johansson: Vi behöver datalagringen

1:04 min

I dag kom utredningen om datalagringen, som justitieminister Morgan Johansson säger att vi behöver. Men Tele2 riktar kritik mot flera av förslagen.

Morgan Johansson tog i dag emot utredningen om den så kallade datalagringen. På frågan om han håller med om utredarens förslag säger han att datalagringen är viktig. 

– Jag håller med om att vi behöver ha datalagring för att kunna klara upp grova brott. Det rör sig om terrorbrott, rån, kidnappningar. Det rör sig också om barnpornografi på nätet och nätat. Det vill säga en stor mängd it-brottslighet, säger Morgan Johansson. 

Det var förra året som EU-domstolen slog fast att den svenska lagen om datalagring inte håller. Det handlar alltså om att spara uppgifter som vem man ringer och när, och när någon kopplar upp sig till nätet. 

Utredningen som presenterades idag föreslår bland annat att information om vilken mobilmast en telefon är uppkopplad till bara lagras bara i två månader istället för tidigare sex. Samtidigt utökas lagringen på andra områden. 

En del uppgifter från fast telefoni behöver inte lagras längre. Men i stort är det rätt likt hur den gamla lagen såg ut när det gäller vad som ska lagras och även hur länge. Morgan Johansson säger att en ny lag måste ta hänsyn till den personliga integriteten, samtidigt som den också måste vara tillräcklig för polisen. 

– Att klara upp grova brott, att bekämpa barnpornografi rör sig också om mänskliga rättigheter. Vi måste se till att vi har effektiva verktyg för att bekämpa den typen av brottslighet, säger Morgan Johansson. 

Tele2 drev målet som i slutändan ledde till EU-domstolens utslag. Stefan Backman, företagets chefsjurist, välkomnar flera av förslagen i utredningen som att det krävs en förhandskontroll av en åklagare innan uppgifter lämnas ut. 

Men Tele2 ser också flera problem, med hänvisning till Post och Telestyrens expertyttrande i utredningen. Det gäller särskilt att man inte tagit tillräckligt stor hänsyn till uppgifter som kan knyta en person till en ip-adress, det som kallas abonnemangsuppgifter. 

Enligt utredningen gällde inte EU:s utlåtande sådana uppgifter så polisen ska fortsätta få ut det bara vid misstanke om brott, utan förhandskoll. Dessutom ska de lagras längre än tidigare, i tio månader. 

– Det här är jätteintegritetskänsliga uppgifter eftersom att man kan kartlägga en individs surfvanor, vilka hemsidor man har besökt. Så då blir jag bekymrad om man inte har tagit den analysen på allvar, säger Stefan Backman. 

En annan aspekt är hur längre olika typer av uppgifter lagras. Man ska inte lagra längre än vad som behövs. Men utredningen av hur länge olika typer av information ska lagras ser ut att ha skett för lättvindigt, säger Stefan Backman. 

– Så ömsom vin och ömsom vatten, säger Stefan Backman.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista