Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

SKL spår stora ekonomiska problem i kommunerna

Publicerat tisdag 17 oktober 2017 kl 10.51
Ekots reporter: Det går bra nu, men överskottet är engångspengar
(1:24 min)
Lena Micko. Foto: Rickard L Eriksson.
Lena Micko. Foto: Rickard L Eriksson. Foto: Rickard L Eriksson.

Landets kommuner och landsting gick förra året med cirka 25 miljarder kronor i överskott, men mycket av överskottet är engångspengar. De kommande åren lär de ekonomiska bekymren öka, menar SKL.

– Det kan låta pessimistiskt, men vi har också ett ansvar. Fler måste i jobb snabbare, vi måste arbeta smartare och staten måste ge mer generella bidrag istället för riktade, säger Lena Micko (S), ordförande i Sveriges kommuner och landsting, SKL, på en presskonferens i dag.

I dag presenterade SKL sin rapport om kommunernas ekonomi. 2016 gick de med överskott, kommunerna med nästan 22 miljarder och landstingen med drygt 3 miljarder.

I år landar överskottet på mer normala nivåer, cirka 14 miljarder kronor.

Men det mesta handlar om oanvända pengar från flyktingmottagandet, då färre sökte asyl i Sverige, samt engångsförsäljningar och riktade statliga bidrag till exempel till skolan för att anställa personal.

Det är alltså pengar som inte finns i framtiden. Och det är de kommande åren som välfärdsbehoven kommer att öka rejält, säger Lena Micko.

Ett exempel i rapporten: Medan gruppen äldre än 80 år blir drygt 40 procent större om tio år, blir de som är i arbetsför ålder bara sju procent fler då.

Den arbetsföra befolkningen skulle minska med 100 000 personer fram till 2025, om det inte var för att antalet utrikes födda i den åldersgruppen ökar.

– Från och med 2018 förväntar vi oss att behovet av välfärd ökar betydligt snabbare än skatteintäkterna, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

SKL konstaterar att de generella bidragen som staten ger till kommunerna, som kommunerna själva får bestämma över, har legat på samma nivå de senaste åren. 

Däremot har de riktade bidragen, det vill säga där staten bestämmer hur de ska användas, ökat rejält, från 28 miljarder år 2012 till 44 miljarder nästa år. Det mesta går till skolan.

– Det är inte bra. Ta till exempel ett landsting som får extra pengar till förlossningsvården, men landstinget redan är bra på det. Då blir pengarna ineffektiva. Samma landsting kanske har brister i annan verksamhet, men dit går inte något extra stöd. Därför kan riktade bidrag slå fel, förklarar Annika Wallenskog.

– Staten måste kunna lita på oss, säger Lena Micko som vill ha mer generella och mindre riktade statsbidrag i framtiden.

En annan kostnad som kommer att belasta kommunernas ekonomi de kommande åren är investeringar och återbetalningen av de lån som används till dem.

- Kommunerna måste bygga skolor, daghem, äldreboenden, säger Annika Wallenskog.

Investeringarna var 45 miljarder kronor år 2007 och de blir 100 miljarder om tre år. Därför ökar kommunernas skulder med 70 miljarder år 2020. Om sju åtta år kommer de sammanlagda skulderna för landets kommuner och landsting att vara cirka 1.000 miljarder kronor, enligt SKL.

– Nu är räntan låg, men skulle den gå upp, då tar den stort utrymme, säger Annika Wallenskog.

SKL spår att arbetslösheten år 2020 kommer att ligga på 6,5 procent, det är en högre nivå än i regeringens prognos (6,2).

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".