Invånare vinkar hälsar på irakiska trupper i Kirkuk den 16 oktober. Foto: Ahman Al-Rubaye/TT.
Invånare vinkar hälsar på irakiska trupper i Kirkuk den 16 oktober. Foto: Ahman Al-Rubaye/TT.

Oklarheter kring kurdernas tillbakadragande i Kirkuk

"Kurdiska styrkor har dragit sig tillbaka under väldigt oklara omständigheter"
2:13 min

I går tog shiiamiliser och irakiska styrkor kontroll över den oljerika staden Kirkuk som alltjämt är ett omtvistat område mellan Kurderna och centralmakten i Bagdad.

Att kurderna drog sig tillbaka från Kirkuk utan vidare motstånd har rest många frågetecken och det är ännu oklart vad som egentligen hände. Det säger statsvetare och mellanösternkännaren Khalid Khayati.

– Kurdiska styrkor har dragit sig tillbaka under väldigt oklara omständigheter. Man vet inte om det fanns en överenskommelse med Bagdad eller om det är andra orsaker som ligger bakom detta.

Hitills har inga kurdiska ledare uttalat sig om vad som skett i Kirkuk och andra områden där peshmergastyrkor dras tillbaka och shiamiliser och irakiska styrkor nu går in och kontrollerar.

Tidigare har kurdiska ledare talat om staden som kurdernas Jerusalem och att de kommer försvara Kirkuk till sista man. Det kom därför som en överaskning för både invånarna och besvikna peshmergastyrkor när ordern kom om att de skulle dra sig tillbaka från Kirkuk.

Den oljerika staden har även historiskt varit omtvistad mellan kurder och centralmakten i Bagdad. Med en blandning av olika folkgrupper som Kurder, araber och turkmener har frågan om staden är kurdisk eller en del av centralmaktens territorium aldrig fått en lösning. Och inte heller denna gång.

Det vi ser nu är enligt Khalid Khayati en tillbakagång till 2014.

– Vi ser att man går tillbaka till situationen före 2014, i alla fall före Daesh (islamiska staten) attacker, säger han.

Staden har varit under kurdernas kontroll sen 2014 då terrorgruppen islamiska staten (IS) drog fram i Irak och la under sig stora landområden när irakiska styrkor drog sig tillbaka.

Kirkuk var inkluderad i den folkomröstning om självständighet som kurderna höll 25 september som till kurdernas besvikelse inte fick något internationellt stöd. Det väckte irritation i Bagdad.

Men det kan finnas en annan underliggande orsak till varför kurderna nu ger upp omtvistade områden utan motstånd, enligt Khalid Khayati.

– Å andra sidan, man måste även säga att det fanns en intern kurdisk splittring. Det har varit en orsak till att kurderna i sista stund inte kunde hålla enad front mot Shiiamiliser och irakiska armén, säger Mellanösternkännaren Khalid Khayati.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".